confess

OKEJ. idag fick jag ännu en uppenbarelse som handlar om mitt förflutna, som jag nog aldrig pratar om.
där av mina depressioner, panikångest och sömnlösa nätter. jag är medveten om allt.
men här har vi det som alla andra, jag är bara lite delad. för jag har en stolthet och skam som jag inte kommer över.  det är allt, därför berättar jag inte varför jag agerar som jag gör vissa dagar, gånger och situationer.
jag bara väljer det jag alltid har gjort, jag går in i mig själv och stänger av.
för någon gång för längesedan i mitt liv (detta kom upp för mig idag) så slets en del av mig själ av.
jag har alltid vetat (japp, finns inget snyggare och mindre ostigt sätt att uttrycka det på) att jag på något sätt är trasig och jag har alltid väntat på att den biten av jag ska komma tillbaka och finna sin plats.
men på grund av tidigare livserfarenheter och mitt eget sätt att hantera "smärta" så har jag dödat den delen av mig själv. den är borta. helt och hållet. den kommer aldrig tillbaka.
det har jag accepterat nu, men ändå inte gått vidare för jag har en resväska med tyngder jag aldrig rensar ut.
och jag säger det nu till alla, för jag värnar om allas psykiska hälsa, alla förtjänar att må bra och bli älskade, vi förtjänar att kunna förlåta, gå vidare och överleva. för vi är överlevare. VAD som än händer dig, stäng inte av.
ibland kan det kännas livsnödvändigt att stänga av. gör inte det, lev dig igenom. känn vad du känner.
dra inte skam över dig själv och livet, för det är allt och det enda du har som kan få dig att gå vidare.
allt jag har kvar är att gå vidare men jag har seperationsångest från mitt förflutna.
jag försöker förstå hur jag växte upp ur det, på grund av det och varför.
men jag kan inte gå här längre. det finns ingen rätt tidpunkt att göra det här men jag tror att jag är redo.
jag ska bara hitta mitt sätt.
mitt bästa tips. skriv ned allt som du vill bli av med, rensa ut, lägg ut det där på ett blankt, vitt och rent paapper. skriv av dig din smuts. kasta det, låt någon läsa det eller bränn upp det. sedan lämna allt som är skrivet där åt gårdagen. dock rekomenderar jag att innan det ska man vara redo. och det blir man. om man verkligen vill.

Kommentarer
Postat av: fillsan

det är bra att konfessa. skriv det. titta på det. låt det distansera dig. bränn det. och låt det aldrig komma tillbaka mer! vad som än hänt, händer eller kommer hända så vill jag alltid vara din hjälpande hand i alla lägen du vill det. loves et bisous

2011-04-21 @ 23:47:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0