.

säger jag väldigt mycket jag egentligen inte menar? nej, det gör jag inte. jag brukar vara ganska noga med att tala sanning, höra sanning och analysera. och uttrycka mig med mina egna tankar och vad jag inom mig känner. sedan kan man ha blivit präglad av upplevelser. vad jag vill komma till är att jag menar det jag säger. alltid. sedan kan jag ångra något jag sagt men det är annan sak.. och det är väl inget ovanligt?
känns som att den insikten kom från intet men någon dag är det väl till nytta någon dag när jag känner mig så där trångsynt och instängd.
erik har dragit av mot nossbro för en festivalhelg samt att spela sin musik. jag kommer att vara där och uppmutra imorgon när han faktiskt ska stå på scen. annars kan jag nog fortfarande tycka att folk är lite överflödigt.. och dem jag är intresserad av att träffa där finns i vanliga fall på några kilometers avstånd.  såb jag käner inte att min närvaro gör någon skillnad.. jag känner mig för utmattad för att umgås med människor som inte känner mig och folk jag i övrigt känner mig likgiltig till.. missuppfatta inte! jag bryr mig allt som lever. men jag skulle inte lipa om jag slapp.

vad har hänt med mig?

biverkning: du känner dig likgiltig till andras existens ?
biverkning: du känner dig omotiverad till att socialisera dig ?

är inte det vad jag äter medicin för?

ja ja ja ja ja ja.. det blir en utmaning imorgon.. om det nu blir av.... annars stannar jag i svärmors stuga... förevigt?

nu ska jag somna om! ciao