.

Det är så enkelt att verka trevlig och hjälpsam i affären, på spårvagnen och i kön till banken. Men i natt drömde jag om pojkar som lekte nere vid ån på isen och självklart sprack den.. I drömmen försökte jag hjälplöst få upp barnen medan svensson och tjejer i dyra stövlar stod och såg på. Våga inte riskera att frysa eller förstöra sina skor. Är vi verkligen hjälpsamma, genuina och vill så väl när det verkligen behövs? Som nu sist vi var i Stockholm. Vi väntade på tåget och helt plötsligt skrek en tjej på hjälp, det gick inte att förstå vad hon sa för hon var så panikslagen och helt sotig i ansiktet av all maskara och smink som letat sig ut över varje por.. Men man såg i hennes ögon att individen i henne verkligen verkligen bad om hjälp.. Det var hundra människor på perrongen och det enda jag hörde var någon som stönade att någon kan väl hjälpa henne.. Allt hände i slowmotion men lite längre bort såg jag en kille på ca 20 år som låg och sprattla och tugga fradga. Jag och erik sprang genast dit utan tanke på packning, plånböcker och alla shoppingkassar.. Han sprattlade helt hysterisk, hans ögon rullade och ur hans mun flög vitt skum och blod. Jag såg upp fort på omgivningen och folk såg så låsta och stängda ut medan vissa bara ignorerade hela situationen. Jag tänkte bara att gör inte vi något nu så kommer han att dö.. Jag var inte säker på om det var ett eplepsianfall eller en kokainöverdos, de ser ganska lika ut. Vi rulla över honom i framsida stupläge och försökte hålla honom varm.. Försökte få kontakt men han var helt medvetslös.. Försökte trösta hans flickvän och ville bara med mina celler att han skulle bli okej.. Medan folk gick på tåget som om inget har hänt väntade vi in ambulanspersonal och vi hann med tåget med råge... Liksom!! Jag kände bara hur opålitliga vi egentligen är.. När bara två av hundra andra griper in vid något så simpelt! Vad är vi rädda för? Att vi inte vet hur vi ska hantera situationen? Inte kan vi stå och se på i alla fall. Det är så enkelt att fråga hur det står till med någon som ser ut att behöva hjälp.. Det är så enkelt.. Lika enkelt som att låta bli och gå där ifrån.. Snälla snälla snälla inspirera varandra till att ta hand om varandra..