inlägg nummer två



saken är den att jag ska fortsätta på ett av mina tidigare inlägg.. men just nu är jag trött och lider av någon konstig nackspärr. tycker lite synd om mig själv över det också. men jag vill inte vara den som spottar i bloggen. som sagt, finns det något yrke eller någon syssla i samhället som jag vill göra för att tjäna pengar så att jag kan köpa fårskinnsplädar och kristallkronor så har det alltid varit att överleva på mitt skrivande eller forska i eteologi. men nu har jag fått upp hjärtat för fler alternativ. bland annat att arbeta som något slags stöd för någon som känner sig vilsen. jag vill inte bli terapeft eller någon annan påläst pappersgalen diagnostekniker utan med min erfarenhet av människomöten, tron på godheten i oss och sunt förnuft vägleda förvirrade individer. bara vara någons syn när deras synfält krympt. när någon tappat uppfattningen på tid, rutiner och vardag. plocka upp någon som lagt sig för att ge upp.. hjälpa de som vill. stå upp för de som känner sig fällda. tala för någon som känner sig stum av press. motivera någon som gett upp. ge mig in i ringen för någon som behöver det. 
skulle jag bara få lite makt så skulle jag göra allt jag kunde, det som krävs för att hjälpa någon tillbaka till livet. 
jag skulle aldrig gämföra med mig själv för det vore oproffsigt. men jag vet. jag vet hur det är att känna sig besegrad, lurad, missledd och bortglömd. jag vet hur det känns att vägra allt för man vill hellre dö än att ens försöka. jag vet hur det är att älska någon så mycket att man själv går sönder. jag hur det känns att sakna någon så mycket att man tillslut saknar sig själv. känslan av att hela världen vänder än ryggen när det är för sent. känslan av att bara önska att någon kunde komma in i ens liv och riva upp. känslan av att vilja börja om men rädslan för att misslyckas. men det är alla misslyckanden som blir delmålen till att komma tillbaka.. återhätma sig.. bli sig själv eller bara acceptera det man är och vad man upplevt för att ta sig genom och tillabaka. eller hitta till sitt nya liv. jag vill in och riva upp i alla som tror att de klarar sig själva. vigda vyer och slita upp allas stängda dörrar. få oss till att acceptera mer och tröttna på att vara stängda. jag menar inte att vi ska gå över gränser för att få fram sanningen eller älska sig själv igen. men jag vill vara en pålitlig utomstående som hjälper någon upp och tillbaka. inte för att jag behöver fylla ut något behov av att räcka till, utan för att jag med mitt hjärta vill.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0