.

stackars jan björklund som måste försvara sin position som utbildningsminister. medan dagens ungdomar ätit sig mätta på chips ikväll. som just nu dreglar över sina sängkuddar och drömmer om vad de ska få i julklapp. jan björklund kanske inte är bättre han? han har i alla fall en blå slips, ett jobb och är född som man. en riktigt lyckligt lottad jävel, ändå ser han så förstörd och förkastad ut.
det är ju inte hans fel att dagens samhälle ser ut som det gör, fastän han sitter den posten. han verkar väldigt utsatt då sveriges befolkning valt honom som herravälde över barnens och de outbildades framtid. betyder det då att vi får skylla ifrån oss på honom? vi som knappast samarbetar... antingen är ungarna överviktiga eller outbildade. undernärda eller för ytliga. karaktärslösa eller så tar vi för mycket plats.
det är lätt att stirra sig blind på vad som verkar vara ytliga problem men jag tänker inte förneka att jag påverkats av det som ständigt spottats ut i mitt ansikte under min uppväxt. jag är varken för eller emot jämnlikhet könen emellan, det existerar fan inte. det är inget jag tänker slåss för. män har svårt att ge varandra plats och kvinnor har ännu svårare för det. kvinnor får konstant tävla med varandra för att deras förmåga att jämföra sig med män är inget av värde.
att dunka varandra i ryggen är manligt och att fladdra med ögonfransarna är att göra sig fin. det ska man vara stolt över. så är det, det är ingens fel om inte ens eget om man har problem med det.

vi är de vi är. vare sig man vill vara miljöhjälte ena dagen eller hundvakt för resten av ens liv.

och med detta vill jag under orelaterade grunder ifrågasätta min äkthet. för mig är det viktigt att inte spela upp en person/fasad/roll/karaktär som man inte är. för mig är det så enkelt att genomskåda. det är en vetskap man kan bära om man själv fladdrar med ögonfransarna och suttit med bena i kors bara för att göra anda till lags. sådant blir man olycklig över. jag kommer på mig själv att minimera mitt eget värde genom att slå handen för munnen när jag skrattar högt. vad är det egentligen? intressanta människor skrattar inte och speciellt inte vuxna kvinnor med snea tänder... eller?
det senaste har jag verkligen stundvis varit helt emot mig själv och fysiskt konstant låst mig ifrån agera ut mina känslor. för att? jag lovar att det inte har med mitt könsorgan att göra. mer min underliga självkänsla och aha-upplevelser som fäller mig i efterhand.

dumma mary som gör slut med erik.
dumma mary som inte sitter hemma med benen i kors som en riktig dam.
vad fan förtjänar jag inte att göra som jag vill? jag mår bra, zita mår bra och hon har ju fått en så snygg vinter overall också... är inte direkt säker på ifall hon gillar den lika mycket som jag. hon är väldigt söt i den och slipper i alla fall frysa.

längtar till nya lägenheten. vill flytta N.U
provsitta soffor och kolla hundkorgar.
skruva upp hyllor och somna i en ny säng. hänga upp mysiga lampor och längta till våren då man kan tälta på balkongen?
lägger mig under istapparna så länge.




XOXO
Majsan