.

så. vi kommenterar aldrig "feta" människor som går på gatan. för det första ordet fet är inget farligt eller negativt. precis som ordet smal. vi är så jävla dömande och osäkra. åh, den personen är "tjock". som om vi bryr oss ett skit om deras hälsa?? vi är ytliga grisar som älskar att svälta oss själva som om det vore rätt och "hälsosamt". ord som fet, smal och hälsa vill jag bara ta ur den svenska vokabulären för ingen associerar dem längre till dess ursprungliga betydelse. ord. ordet hälsa tänder en lampa i allas nacke och får en genast att klämma lite på sina olika lemmar. kanske drar ett djupare andetag för att se om man andas. ordet smal får en automatiskt att sträcka på sig och dra in magen. ordet fet eller fett får en direkt att tänka på "skamliga" saker vi stoppar i oss, ohälsosam livsstil eller en sjuk osäkerhet om att inte platsa i samhället bara för att ordet i sig existerar. vi kommenterar "onormalt" smala människor och tjocka människor klädda i för små plagg. som om vi bryr oss om deras hälsa!? det är ju bara ytliga kommentarer, rädsla och osäkerhet... ser man en tjock hund tänker man ganska fort, stackars hund, det där är djurplågeri osv. vi blir rädda för "tjocka" självsäkra människor men ännu mer rädda för smala graciösa ben som galopperar i höga klackar ned för gatan.. själv tycker jag att självsäkerhet är en av den mest attraktiva egenskapen i en annan individ.. vare sig man är fet eller spinkig! så jag har en kurva, mina ben är korta, mina armar är väldigt spinkiga förhållande till resterande delar av min kropp. men jag vet fan hur man ska bära upp den för jag är sjuhelvetes jävla grym ändå... okej? och det är vi alla! sträck på er... släpp ut magen och täck inte era beniga knän. skräm skiten ur andra osäkra själar fängslade i samhällets ideal och inspirera alla att få vara människa och födda.. oavsett vad för kropp vi väljer att leva i.. jag vet att ger man själen all den kraft man lägger på det ytliga så försvinner den medvetenheten ganska fort.. självklart älskar jag att göra mig fin, känna mig fin och fräsch. men jag vet ju att livet är en röd matta vare sig jag går på den naken eller i minkpäls och lösögonfransar... yä yä. jag har också väldigt svår att avgöra vad som är överviktigt eller underviktigt.... jag har aldrig riktigt iakttagit andra på det sättet..