.

06.15... klockan 04.39 idag vaknade jag upp från en veckas koma. en något tung känsla simmade runt i bröstet medan jag försökte somna om. jag väntar nu in mitt presskaffe och stirrar på clementinerna i fönstret. äggen kokar och jag som inte ens är hungrig. ljud och ljus från en ambulans tjöt och lös igenom mitt köksfönster för ca 15 minuter sedan, i samma stund som jag stod med tidningen i handen och ögonen fick smaka på den bittra sanningen i världen. "kvinna svårt misshandlad" "våldutsatta ofta utan hjälp" "tre döda i attack mot flyktingar"

jag hade ändå tidigare denna morgon en slags motivation i bröstet.. samma som jag kände här om dagen när jag var uppe på gibraltargatan hemma hos erik och anton, jag kände liksom hur bra det var att inte bara vara hemma. jag blev så belåten av känslan att jag somnade hemma hos dem, ihopkurad framför tvn.
att lite miljöombyte kan göra en så tillfreds och utmattad.
känslan väckte liv i mig och min törst för att få uppleva den igen..
så jag antar att jag är på jakt igen.
ska slänga tidningen åt helvete, dricka upp mitt kaffe och äta mina ägg.