it was perfect but now its awful
jorden slutar aldrig snurra bara för att jag vill. det var skönt att tess kom ut till hönö igår, fnissa och dricka vin. det är vad vi gör.. det är ibland en överlevnadsteori.. kanske mer en livsviktig behörighet till livet. vi får passa på nu, sen flyttar jag till stockholm och tess till indien.. kanske till köpenhamn.. då blir vinkvällarna ett helt annat allvar och upphämtad,bortglömd,besparad tid som måste tas vara på. jag flyttar ju till stockholm för att stanna. inte för ett år och sedan flytta tillbaka till göteborg. nej. jag ska starta ett liv där... det har väl redan börjat.. men det blir inga små vardagsfikor i göteborg. om inte jag gör små spontana ryck.. vilket jag ibland gör.
jag tror på detta, jag tror på allt. jag kommer aldrig sakna göteborg i sig, jag kommer sakna det som har gjort göteborgs gator och natur så viktigt. jag kommer aldrig sakna öckerö kommun, jag kommer bara sakna de som lyckats hålla mig kvar så länge. men det finns inget som hindrar mig längre, det finns inget som får mig att tveka längre. jag är färdig. det är ett avslutat kapitel ur mitt liv. jag vet vad/vilka som kommer försvinna helt för det/de inte ger hela situationen den ärliga chansen. vissa saker kan jag bara inte behålla. jag får känslan av att vissa tror att jag ska flytta till andra sidan jorden (ibland en annan planet).
men man kan inte gå och byta stad hur som helst utan att lämna något, man kan inte bara välja ett annat liv utan att göra en del uppoffringar. men jag tror på det och jag tror på alla som stöttar mig. det är ett liv, det är mitt liv.. känns som om jag har sagt det många gånger i mitt liv.. men snart är det inte ett liv, snart är det inte bara mitt liv. jag vill inte heller att det ska vara det. jag är trött på skitsnacket "jag vill inte vara beroende av någon annan, jag är självständig, ensam är starkast" jag har aldrig påstått att ett "vi" glömmer bort ett "jag".
jag lever för olika saker varje dag men just nu värnar jag om något helt annat.
men hallå. det kommer alltid vara samma gamla mary som antagligen har samma humor och samma galna lilla katt i sig. samma anpassningsbara mary som tror på allas historier och teorier om livet.
samma gamla mary som alltid önskar fred på jorden så fort en stjärna faller innanför atmosvären och dör.
jag tror på detta, jag tror på allt. jag kommer aldrig sakna göteborg i sig, jag kommer sakna det som har gjort göteborgs gator och natur så viktigt. jag kommer aldrig sakna öckerö kommun, jag kommer bara sakna de som lyckats hålla mig kvar så länge. men det finns inget som hindrar mig längre, det finns inget som får mig att tveka längre. jag är färdig. det är ett avslutat kapitel ur mitt liv. jag vet vad/vilka som kommer försvinna helt för det/de inte ger hela situationen den ärliga chansen. vissa saker kan jag bara inte behålla. jag får känslan av att vissa tror att jag ska flytta till andra sidan jorden (ibland en annan planet).
men man kan inte gå och byta stad hur som helst utan att lämna något, man kan inte bara välja ett annat liv utan att göra en del uppoffringar. men jag tror på det och jag tror på alla som stöttar mig. det är ett liv, det är mitt liv.. känns som om jag har sagt det många gånger i mitt liv.. men snart är det inte ett liv, snart är det inte bara mitt liv. jag vill inte heller att det ska vara det. jag är trött på skitsnacket "jag vill inte vara beroende av någon annan, jag är självständig, ensam är starkast" jag har aldrig påstått att ett "vi" glömmer bort ett "jag".
jag lever för olika saker varje dag men just nu värnar jag om något helt annat.
men hallå. det kommer alltid vara samma gamla mary som antagligen har samma humor och samma galna lilla katt i sig. samma anpassningsbara mary som tror på allas historier och teorier om livet.
samma gamla mary som alltid önskar fred på jorden så fort en stjärna faller innanför atmosvären och dör.
Kommentarer
Trackback
