.

ibland hatar jag nog precis allt.... men inte just idag. det gick väldigt bra på mötet och äntligen känns det som om allt detta spring börjar löna sig. det har nästan varit sommar på hönö... känns som om jag har varit ute hela dagen. det har jag nog.
imorgon ska jag jobba, har inte gjort det på över en vecka så det ska bli ganska skönt att få något annat gjort... koncentrera sig på något annat istället för skolor,matte och all annan skit vid sidan av som gräver.
det känns som om jag kommer somna gott ikväll. veckan som kändes så långsam och ensam har varit förbannat bra och vardagarna fick ett riktigt bra slut.
jag har suttit upp små lappar bland mina skolböcker, skrivit i min almenacka och antecknat på spegeln, det är en dag imorgon också. det hetsar mig inte... det är som ett stort hav av eld, lust och motivation... det är som en äng med grönt gräs och nya blommor... ett nyfött öde.
jag börjar bli ängslig och kritisk med lägenhetsletandet.. jag brukar inte ge upp. jag gillar att försöka igen, igen och igen.. jag älskar små hinder.. jag måste ju visa spegelbilden att jag kan. men just nu börjar det kännas som ett moment 22, jag har ju verkligen befunnit mig i värre situationer.. så därför är det ganska skönt att det är de enda problemet just nu. men för fan. ge morgondagen en chans.
det är sol, det är vår och det är snart sommar. jag vill ut och vara spontan, impulsiv, envis och jävlig... sätta glöd på allt och skratta åt livet. sånt man gjorde förr och inte har tid för längre.
jag säger som jag sagt väldigt många gånger. jag är för ung för att vara så gammal. det har jag alltid varit och kommer alltid att vara. jag är också för gammal för att vara så ung ibland.. i vissa situationer jag själv suttit mig i.. men väldigt sällan. haha.. hahaha. jaaa. någon dag ska jag skriva en bok om de enorma tidsskillnaderna för mina handlingar.
men fram tills dess? överleva