var började vi?

jag är inte mycket för att skriva om min komplicerade vardag och vilka skor jag köpte sist. jag är inte mycket för att lägga upp bilder sen min senaste drink på avenyn i göteborg. jag spyr.. och alla jävla whitetrash mammor i 15 års åldern som skriver om sitt liv.... jag undrar hur fan dom har tid att skriva meterlånga inlägg på sina bloggar när dom har minst två små barn.
nej, jag är inte arg på någon bloggare och andras val här i livet.. jag är faktiskt en väldigt positiv person till alla personer med udda beslut... väldigt positiv till alla som inte ha valt att leva i ett bescht vardagsmönster.
jag vill bara flytta ifrån hönö och göteborg nu.. samtidigt som jag är rädd att jag ska vantrivas.. det vore helt sinnesjukt. jag har alltid varit anpassningsbar.. men nu behöver jag inte anpassa mig.. jag kan äntligen kasta av mig masken och andas ut... kliva ur mitt skal och vakna.. bara vara jag.
jag undrar hur det kommer börja.. vilka blandade känslor det kommer komma fram när jag byter stad och lämnar mina rötter. det finns så mycket annat jag vill göra och vara än här.. så har det alltid varit.. och så är jag rädd för vad som ska hända. det är löjligt. nej. nu ska jag ta mig till jobbet och ringa fabian som alltid får mig att känna mig mycket bättre när jag blir sån här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0