.

hade behövt sova.
när man knappt sover något under en lång period då blir dagarna så långa.
jag vill att det ska bli natt. då kan jag ligga här raklång på altanen i mitt täcke.. se på stjärnorna, röka en cigarette och rulla runt i mina tankar.. i mina oskrivna böcker. i allt jag någonsin varit och den jag aldrig blev.
och framtiden.. den kommer alltid ändå.. så jag har ingen tid att fundera över den. för jag finns nu.
undrar om jag alltid kommer leva bara... just nu?
så fort jag har framtidsplaner.. så på något sätt lyckas jag alltid kasta bort dem.
ibland undrar man ju om man skulle göra naturen och sig själv en tjänst genom att bara kasta in trasan.. blåsa skallen i bitar.. för när man inte längre finns så betyder ju det här ingenting. allt man gått och ansträngt sig för. skratt, lycka och ömsesidighet kommer inte betyda något.. inte smärta, ensamhet och att bli avvisad..
allt kommer bara vara på lådsas.
allt som händer just nu känns som om det vore på lådsas. traskar runt i mitt lilla skal och försöker verka berörd av omgivningen. men det är jag inte.
japp. nu får jag skylla mig själv för att jag just näckat mig helt offentligt.. med känslor.
bryr mig inte. nu ska jag äta apelsin och kiwi. tack o hej