im not there
ostabil morgon.
är inte ett dugg villig att gå till jobbet och jag har ingen lust med någon rutin eller trygghetsvardag alls.
jag har tusen små galna fjärilar i hjärnan... bakom revbenen som kräver anarki.
inom en timma ska jag ha hunnit duscha, diska, antagligen städa upp - just för att jag ska slippa göra all den skiten när jag kommer hem för då är jag pisstrött plus att jag ska laga middag då.
jag vill ligga i sängen och sova bort dagen. försvinna ut i natten och gömma mig från klockan, ifrån vardagen, disken, tvätten, matlagningen och räkningar.
som kiwin på tårtan ska jag göra samma sak imorgon också.
detta är bara tillfälligt och växlande.
och ändå bränner det i hjärnan.
jag tror ingen förstår vilken livsförändring och energi jag har spenderat och vad jag offrat för att vara här idag.
antingen det eller så hade jag varit död eller legat på något avgiftningscenter någonstans och aldrig blivit utskriven.
vissa dagar känns det helt enkelt inte rätt men när allt ändå har varit så fel.
det är i varje fall ingen tvekan om vem jag är och var jag hör hemma när jag kryper ned brevid fabian varje kväll. men idag känner jag mig bara bunden.
är inte ett dugg villig att gå till jobbet och jag har ingen lust med någon rutin eller trygghetsvardag alls.
jag har tusen små galna fjärilar i hjärnan... bakom revbenen som kräver anarki.
inom en timma ska jag ha hunnit duscha, diska, antagligen städa upp - just för att jag ska slippa göra all den skiten när jag kommer hem för då är jag pisstrött plus att jag ska laga middag då.
jag vill ligga i sängen och sova bort dagen. försvinna ut i natten och gömma mig från klockan, ifrån vardagen, disken, tvätten, matlagningen och räkningar.
som kiwin på tårtan ska jag göra samma sak imorgon också.
detta är bara tillfälligt och växlande.
och ändå bränner det i hjärnan.
jag tror ingen förstår vilken livsförändring och energi jag har spenderat och vad jag offrat för att vara här idag.
antingen det eller så hade jag varit död eller legat på något avgiftningscenter någonstans och aldrig blivit utskriven.
vissa dagar känns det helt enkelt inte rätt men när allt ändå har varit så fel.
det är i varje fall ingen tvekan om vem jag är och var jag hör hemma när jag kryper ned brevid fabian varje kväll. men idag känner jag mig bara bunden.
Kommentarer
Trackback