.

idag har jag lidit av ett hopplöst temprament och klockan är inte ens ett.
försökte bota frustrationen med pannkakor och pyttelite sylt till.
funkade inte.
sitter på jobbet och brister av bitterhet.
har vaknat några nätter i rad av obehagliga känslor. skuld. ångest. hemlängtan.
hemlängtan är nog svårast... då jag inte känner mig hemma någonstans.
men någon gång måste jag ha gjort det.
allt annat är vardag.
jag behöver miljöombyte. som om inte hela sommaren var ett helt nytt liv.
men jag drömmer om ny bostad att trivas i.
jag vet inte.
vardagen kanske är för monoton och jag är rastlös.
känner mig missförstådd hela dagarna och rastlös.
13 år och jävligt svår igen helt enkelt.
när jag var 12 hade jag ålderskris minns jag starkt.
nu är jag 19 och har det igen.
och är är jag igen. springer massa omvägar som tidigare för att sedan veta vem jag är eller formas till en person.
skillnaden mellan 12 och 19 är nog att jag ändå måste ta ett viss ansvar.
det visste jag när jag var 12 också. men intresset för att bli äldre då var större än ansvar.
kommer vi springa runt från och till hela livet och leta efter oss själva?
det känns ju urlöjligt. jag vet vem jag är, vad jag går för och vad jag kan. ELLER?

en positiv nyhet är att fredrik klarade uppkörningen idag och stockholmslivet blir snart kollektivliv. någon liten fågel viska i mitt öra att gossarna skulle eventuellt ordna en roadtrip till stockholm nästa helg. gör mig alldeles varm.
nästa vecka från ons - lör kommer jag vara alldeles ensam i lilla huset.
inget jag inte gjort tidigare men.... kanske åka till sigtuna.. ringa albin står på mitt shema. har funderat på att åka till gotland också. känner att min bitterhet lätt blit meningslös när jag tänker efter.











20 still aking but now i know why.