.

sitter och gömmer mig bakom ord. som vanligt.
jag försöker att inte bli påverkad av att det existerar ohumana och hemska människor.
det första steget till att bli en god människa är att tro på att det finns godhet i andra människor.
jag försöker att inte bli påverkad av att de jag har närmast blir sårade av de jag givit flera chanser.
ni vet det där sinnet man har som avgör ganska fort om man kan hantera en person. eller mer om vill vara en del av personens liv och vice versa. ofta försöker jag ställa mig framför den känslan och ge alla en chans eller fler. men oftast visar sig den känslan stämma bra överens med min första uppfattning.
men vad fan ska man göra? alla väljer vi själva vad vi gör och vilka vi gör det med om fallet är så.
man kan ju inte genomföra något för att någon annan säger åt en att göra det, om det inte är vad man själv vill.
känns som om jag sitter och svamlar i en helt annan vardag men om vi vet... trots alla känningar, hemliga omdömen och allt annat mänskligt som får en att ta avstånd och ändå gör det.... så kanske jag tycker att det är okej ändå. så länge man vill andra gott. det ingår att kanske råka såra någon men gör det med stil.
det är allt jag vill säga. det ör bara det jag menar. för jag vet att det finns något bra i oss alla... man väljer bara vilka personer/individer man vill ge det till. men det sårar mig att se andra ta skada av de personer jag försökt ge en chans och kanske lyckats nyttja den rätt och sedan visar sig vara precis det man trodde från början.
oavsett allt det där, över och under. så hoppas jag att ingen gör någon illa med avsikt.