.

vad är det för mening med att lova sig själv en massa saker, fira det förgångna och önska lycka till kommande tid när alla ändå pratar om att leva i nuet? jag försöker säga till mitt brustna tonårshjärta på skarpen... men någon stans här inne kan jag inte låta bli att vara naiv, krånglig, destruktiv och manisk över att ta farväl av det senaste året, utmana det nya och sätta för höga mål på mig själv. jag hoppas att hur det än blir så vill jag ta farväl av det förgångna och önska lycka till tillsammans med mina nära, kära, betydelsefulla och oövervinneliga. det är vad jag önskar. det kan lika väl bli på en kulle i stormen eller under en stjärnklar himmel. under fyrverkerier eller gömd i en källare... i en busskur eller på någons arbetsplats... på en toalett... som p.c säger 2012: året att eliminera de runt om kring dig som bär skuggor.... känns som om det är vad jag hela tiden försöker.. försöker också acceptera och förlåta.. bye bye why cant you dur stop living in my mind. på riktigt... ibland vill jag verkligen lika mycket som jag inte vill att någon nära till mig ska dö så vill jag ha någon annan död. verkligen död. det förklarar mina massaktankar jag hade hela årskurs 7 och 8... efter att jag delade detta med utredningsteamet jag hade hängandes över mig hamnade jag på psyk, spindeln och piller. hah! de skulle bara veta om min livsvilja.. nej, pytt vad tröttsamt allt är.. skriver om något bra snart. xoxo

ja! jag har för första gången haft en dag före dopparedagen. alltid ska det vara en första gång för något. klätt granen, slagit in julklappar, skrivit julklappsrim och druckit (luktat) på glögg och lyssnat på ljuvlig julmusik. mamma eva har varit så gullig och köpt trolltider! denna julen firar vi med eriks familj. kommer antagligen bli så fram över men vad vet jag. det passar bäst.. sedan åker vi till farmor och farfar och firar jul med syskon, kusiner, deras respektive och barn i mellandagarna... då alla har kommit hem från thailand, london och hawaii eller var dom nu tar vägen... kanske till sigtuna? har bäddat ned mig i soffan och mamma eva gosar ihop en soppa i köket. jag är så hungrig! har svält mig själv i två veckor för denna helgen! efter nyår har jag säkert gått upp ett par kilo men det är bara att hålla flåset. nu är jag tråkig. äter mamsens soppa.

trötta tankar spirar runt i luften och jag kan inte hålla andan. även om jag har näsan i vädret och alla mina självmedvetna tankar visar sig vara sanning gör jag ändå allt vad jag kan för att ställa mig framför mina fördomar. jag tillåter alltid min omgivning vara just den det är och trivs jag inte förstår jag min uppgift i situationen och accepterar eller byter miljö eller personer. jag försöker att inte ta allt på allvar och ignorerar oftast mina lustar eller andra djuriska instinkter för att själen i mig är en tyngre vikt och att vi föds med empati är inte för inget. så vi kan känna ilska, besvikelse, hunger eller andra djuriska saker vi föds med, men kraften vi använder för att hantera allt det är av något helt annat. så vi ska inte underskatta oss själva. för vi är värda mer och förtjänar mer och vi orkar alla löpa längre än vad vi tror. imorgon bär vi av med julkappar mot trollhättan. och på något sätt fick det mig att inse hur bra jag har det. jag har en fantastisk partner, han är mer än pojkvän, bästa vän och sambo. han är mer än vad universum kan ge mig. känns som att han är den enda som kan göra mig mätt. jag har ett hem, inkomst, redig jävla sparkonto (allt sånt vi ska vara tacksamma för i landet lagom). drömmar jag vet att jag är kapabel till att uppfylla. fantastisk familj och extrafamilj (svärmor, svärfar, svåger, svägerska, deras respektive och släktingar osv) oändligt fina människor. jag har mimmi, felicia, rasmus, Isabelle, albin och vera. och jag är så glad över att jag fick tillbaka mina michaelor.. och jag är glad över att jag fick lära känna anton och anni detta året. glad över att jag fick kontakt med tess igen.. personer som värmer mitt hjärta helt enkelt. personer jag alltid kommer acceptera och bry mig om oavsett imperfekt och vad de kommer att göra. nu ska jag ta min tacksamhet och kärlek och slänga den kring halsen på erik. peace and love

idag har jag inte orkat något... inget städa, inget äta, massa sova och inte mycket har hänt, händer kanske inte super mycket just nu över lag. runt fem - sex åkte jag och mina zombiekänslor med erik in till stan. vi löste lite julklappar, köpte två kilo apelsiner och åkte hem. slog in lite julkappar under tiden jul med ernst gick på tv som bakrundsmys... kände inget då heller... har inte känt något det senaste dagarna än smärta i hela kroppen.. drog mig igenom ett alldeles för hårt träningspass i helgen, efter att ha varit sjuk... så... men jag förtjänar det fan. imorgon tänkte jag ta mig an morgonmilen... det är det enda jag förtjänar... nu har jag börjat läsa lite bloggar igen.. bl.a. lite mysiga bantningsbloggar.. jag är helt besatt av tanken. före och efter bilder.. jag kan inte hjälpa det men jag älskar beniga kroppar... jag är på väg, jag vet. peppar mig själv... det sker inte alls på ett ohälsosamt sätt. för jag äter även om jag hata mig själv efter att ha ätit... men jag äter och gör det jag vill... och vad jag vill är att träna bort varenda kalori jag äter... så ska man lyckas med det får man äta mindre... tänkte 1000 om dagen att börja med sedan kan man sänka ned lite.. jag brukar i snitt äta 700 - 1600 kalorier per dag. beror helt på hur jag mår.. mycket frukt och grönt.. keso.. fisk.. sesamkakor... apelsiner! min drömvikt är just nu 39 kg.. jag är 162-163 cm och väger exakt 43 kilo, betyder att jag har gått upp ett kilo sedan augusti men också gått ned 5 kilo mellan maj och augusti.. har med att jag flytta tillbaka till göteborg och började må bättre. hur som helst!! har 4 kilo kvar till idealvikten. ska försöka att inte bli lockad av familjen aronssons julfrestelser under jul!! kommer bli svårt att låta bli men det tar ju inte heller en vecka.. fortsätter att peppa mig sjäv! morgonmilen imorgon... imorgon satsar jag att springa och gå sammanlagt 4 mil! då behöver jag sömn och kost.. börjar med att sova. pusshej

mycket tid spenderat bakom telefontangenterna det senaste. jag har saker att göra men kopplar lite av och ifrån i soffan med te. igår tappade erik datorn i golvet för sista gången... nu har den vikit in kepsen och det är dags att börja se sig om efter ett lämpligt äpple att placera på vardagsrumsbordet. få se mig omkring lite och jag ställer frågan hela tiden om det finns något värde i att investera i en sådan dator. den kostar en månads tågluff i europa och jag kan känna mig för ung för att lägga pengar på en sådan vara. min skrivmaskin funkar utmärkt! jag och erik får göra listor om detta senare... nu ska jag äta upp min apelsin och ta mig an morgonmilen. ciao

vad är det för meningen med att ge igen, rata och kippa efter hemlig uppmärksamhet? onödigt att prata om värdsliga saker som andras utseende och hur man själv anser att en person ska vara. vad är det för unik talang man anser sig själv ha? klart alla redan gör allt detta och behöver inte få det bekräftat av någon annan när det är en ointressant egenskap. jag har ännu en gång fullständigt tröttnat på allmänhetens tankar.. simpelt.. simpla.. en av mina hemligheter är att jag vet och är medveten om att jag är någon, en riktig själ, rik på självkänsla och kraft. jag kan duscha av mig vad som helst och jag kan springa till vagnen på morgonen som om dagen innan aldrig inträffade, jag skulle kunna be någon dra åt helvete och sova som en ängel. för jag vet att jag aldrig skulle göra det utan vidare. och vi alla anser olika om vad man har för rättigheter att beordra någon annan att besöka pest, pina och psykisk smärta. vem förtjänar det? men ibland när jag helt fridfullt traskar över trädrötter i skogen och luktar på björkar och tallar fällda av nattens storm så spekulerar jag i de nyttiga med att finna sig på platsen helvetet. vi har alla också olika definitioner och åsikter om vad ett helvete innebär... det är ju faktiskt bara en verbal tolkning på något mycket smärtsammare. fri tolkning, jag tror man kan behöva fara igenom en tyngre helvetesperiod där man ifrågasätter all tidig livsvilja och kraft för att bli mottaglig och mänsklig igen. för att få tillbaka sin förlorade själ som man söker efter bland olika dieter, personligheter, ansikten, tomma flaskor och konstiga miljöer. om det här är helvetet så är det jag som brinner. brinner något oövervinneligt. och ibland vill jag bara vara en liten fjäder som följer vinden... och ibland är jag en liten myra i förstora skor som försöker ta mig an världen.. men jag tillåter mig själv. för jag vet att i vilken form jag än befinner mig i så är min skepnad ingenting jämfört med drivkraften i dess skal. fred

grabbarna har somnat i soffan... hemkomna för en liten stund sedan efter att ha varit på hönö ett par timmar. hälsat på familjen, middag och fika. skönt att detta inte händer ofta. men tur att jag känner mig någorlunda i form för att återgå till träning imorgon bitti. men jag ska nog ta det försiktigt..... krigsfoten har inte riktigt läkt ännu. åhh. meningslöst inlägg. kommer det bli någon sömn ikväll? sätter mig och skriver.... smider lite planer.

åhhh vad spelar det för roll... när vi alltid vill det omöjliga och inte känner oss värdiga. snart (5 jan) ska jag till stockholm och hälsa på nicole och hundarna <3 och en annan liten kul sak som händer där, huvudsakligen. men det berättar jag mer om någon annan kväll. ett litet jobb kanske? men först ska jag bli frisk!

efter en mysig helg i trollhättan får man pynta hemmet med födelsedagspresent från svärfar. en ljusslinga med små frostade stjärnor från granit. cooooozy i sovrummet. och efter ännu en kär loppisrunda med svärmor landa ännu en franslampa i hemmet. jag har mer och andra saker att skriv om men just nu försöker jag stänga av bitterheten. kärlek

känns som om jag äntligen fått ett grepp om tankarna. kryper ner bredvid min make och njuter av att jag haft en fin helg. doftat på fantastiska dofter på liseberg med phil!

sluta grubbla, döma, undra, förutspå, analysera, kritisera och börja uppleva. sluta försöka förstå något du inte känner, sluta känn efter det som gör ont. sluta vrid på vad som redan hänt och vänd på inställningen som inte fungerar. sluta tortera dig själv med påhittade måste och planera en plan och bryt den halvvägs för att följa en annan väg. sluta förlita dig på andra och följ cirkusen med dina egna fötter. bjud in dina vänner och fiender men var din egen ledare. försök inte påverka andra med dina livsval och du blir inte påverkad av andra. acceptera vad som hände och världen kommer acceptera dig och du kommer föra dig dit du vill även om du inte har ett mål. man gör det man vill så länge man lyssnar på sig själv. och när huvudet är trött så vandra med dina ben. och när benen är trötta sluta aldrig drömma.

för mina nära och kära som är rädda för att jag har några hälsoproblem. Gosipluffsen är fortfarande kvar! att man har någon form av ätstörning/självhat/kontrollnbehov/tvångstankar/ångestsyndrom behöver inte påverka vikten helt. jag tycker inte att fettet på min kropp har någon som helst koppling till varför jag gör som jag gör och är inte anledningen. pusshej

ligger i sängen utan erik. mycket tråkigt. väldigt mycket saknad. så är det. van vid att hans ryggtavla rör sig bland täcken och kuddar, van vid hans händer slagna kring min bröstkorg och hans bröstkorg mot mina skulderblad och nacke. van vid att sova med mitt ansikte mellan hand axel och öra..... det är en ovanlig kväll helt enkelt. jag känner mig otroligt älskad och lycklig över den oslagbara människa som vanligtvis delar säng med mig. saknar hans mjuka ögon och andedräkt.