.

hej verkligheten, sitter i mitt universum, insvept i ett täcke och försöker lära känna mig själv i tidig tonår.
har spenderat kvällen med att läsa gamla dagböcker, dagböcker med mycket beskrivning av känslor.
på något sätt känns det som om på den tiden när man faktiskt satte sig ned och skrev så var det helhjärtat och inte tillägnat allmänheten... som det är idag. för vissa.
jag skriver lite skit här ibland, det är en aning vanligt nu för tiden men det jag skriver här bryr jag mig inte så mycket om.. eller jag anstränger mig väl kanske inte till hundra och ibland kanske jag inte menar allt jag säger.
det är ju jävligt korkat. men ibland behöver man bara lite luft för att säga ingenting och veta att ingen nickar eller säger emot.
jag kan inte låta bli att föra blogg, hur löjligt det än är. skriva har jag alltid gjort, hittar jag tillfälle eller platser så nyttjar jag det.. jag har varit värre, förr hade jag alltid med mig ett block och penna.. bara för att kunna skriva. numera om jag verkligen känner att uttrycka mig för pappret så letar jag upp någon rekvisita som funkar för stunden.

men blogg.... alltså, det blir aldrig så bra som när man vet att ingen annan ser var man han skrivit. jag vet inte varför jag känner så. kanske bara för att det är mitt. har aldrig tänkt på det, för jag har aldrig trott på hemligheter eller att jag har ensam rätt på något.

vad är det för mening med tankar, erfarenheter och sig själv när man inte kan dela med sig utav det?
tror jag känner så för allt.
vad är det för värde vi sätter på oss själva när vi sätter så högt värde på materiella ting? så högt att vi inte låter en annan person röra eller använda?
vad är det för äcklig sida av oss som tror att man har ensam rätt på en individ?

när jag sätter mig här och skriver så tänker jag inte riktigt igenom vad det är jag ska skriva om. det bara händer och ibland slutar det upp med frågor, frågor som mer är en åsikt.

pontus rostar mackor och övar på lite MMA-moves i köket. jag fnissar inombords och tycker att många tankar jag ältar kan vara överflödigt. ibland blir man liksom för allvarlig och jag kan verkligen vara den allvarliga typen.
seriös, anständig, trevligt, aldrig tacka nej till middagsbjudning men alltid tacka nej till ekonomiskt stöd.
men så har jag den lilla galna katten i mig som skrattar åt livet och tänder eld på gårdagen.

jag känner mig väldigt delad och tusen olika tankar, känslor och åsikter bräcker hjärnan.
sitter här med mitt lilla tonårshjärta och inser att jag (ja, hahaha) börjar bli vuxen.
men det har jag ju varit länge. men jag känner för många äldre personer för att våga säga det egentligen, känns så löjligt och omoget att bekräfta sitt vuxna jag. vilken vuxen människa gör det?
VILKEN VUXEN MÄNNISKA SKRIVER BLOGG? speciellt om det jag just nu skriver om.
jösses. vad hände med sommaren? allt som skulle göras? känns som om jag på ett sätt (fruktansvärt bra uttryck) bara har gått och väntat på min återföreing med stockholm och lilla huset! pirr pirr, längtar till söndag då jag landar i lilla huset igen, i min säng och i kära kära stockholm.... som göteborgstjejen sa.

we might die from medication but we sure killed all the pain

känner hur små känslor spirar runt i venerna.
vill sitta i en regnskog någonstans och snacka skit om tekniken.


idag vill jag rädda utrotningshotade isbjörnar, krama de sex hockey killarna som grep in när två tjejer var påväg att bli ihjälslagna av 20 blodtrörstiga killar, sätta en kula i varje knä på de vuxna som någonsin vågat lägga ett finger på ett barn med fel tanke, vara den journalisten som sätter dit varenda politiker som stjäl sitt lands pengar, slita ut tänderna på varenda giriga äckel som aldrig nöjer sig förän de har slitit ut fler själar, samlat på sig mer makt och pengar, jag vill sätta en kula i pannan på varenda jävel som tror att krig lönar sig. jag är så trött så att jag kan spy på all orättvisa som händer, jag är trött på alla bittra jävlar som sitter och petar i sanden och tror att dom gör något bra. jag fattar inte hur majoriteten fungerar längre. jag förstår inte hur man kan sätta en sjuk människa på toppen. men jag fattar hur en människa med hjärtat på fel ställe har hamnat där. jag vill sätta sprätt på hela världens ekonomi och låta alla leva ett värdigt liv. jag vill ta livet av alla som ber om det och rädda de som kämpar för sitt liv. jag vill ge ett pris till alla de som aldrig slutat kämpa, jag vill tjäna dem som förtjänar det. jag vill att alla ska kunna se självklarheten i moral,empati och kunna respektera sig själv.
jag tycker att alla förtjänar en andra chans. - majsan 16 år

och hela livet står och skrattar i din väntan på mirakel.

sitter ensam på hönö. men känner mig ändå rik. ikväll ska jag se på film och mysa med mig själv.

det känns så självklart när jag sitter här vaken utan byxor.
inte för att alla pusselbitar faller på plats men hur allting är så synligt för mig egentligen.
jag är mästare på att ta vara på stunder och ta vara på känslor.
och att min överlevnadsteori är att samla på minnen.
visst är det en underbar filosofi men det är inte konstigt att jag tappar verklighetskänslan emallanåt, inte konstigt att jag drabbas av panik och ligger många långa vakna nätter.
jag har inte kommit till någon självklar insikt egentligen.
jag spekulerar nog för det mesta i allt som händer just nu.
men i slutändan är allting bara nonsens.
det gäller bara att ha pondus.
eller bara göra som man vill.
men ska man göra något korkat får man sköta det snyggt och sluta förvänta sig att andra ska städa upp ens livsavfall.
ibland tycker jag bara helt enkelt att man ska sluta stå och gräva i sitt förflutna, även om saker och ting måste få ta sin tid. men när man själv har möjligheten att få välja hur man vill må så vore det väl vansinnigt att inte välja lycka?
jag vet inte riktigt vad jag vill komma till med det här. jag tror bara att jag har tröttnat fulltsändigt på att vara bitter, arg och orubblig. även om jag vissa dagar eller stunder får återfall. men just nu känns allt sånt så jävla litet.

jag tror inte det finns någon som blir förvånad längre.
känner mig för trasig för att läsa tidningen.
går och lägger mig.
vill ha fredasmys.

Du heter: mary
Smeknamn: muriel, majsan, loppan, masken, murre, marion, merri,marianne
Låt som när du är ledsen sörjer till? vad är det för fråga?
Beroende av: sol, natur, fred 
Vad tror folk om dig? vad dom vill
Stämmer det? jag hoppas att alla har fått sin egen uppfattning i vilket fall som helst
Vad får du oftast för komplimanger? fel
Hur imponerar man på dig? man är sig själv
Brukar du skratta för dig själv? behöver jag ens svara på den frågan?
Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: hej, hur är det älskling? :* - från felicia
Har du haft sex idag: inte för att detta ligger i de flestas intresse, men nej.
Hur svarar du i mobilen: beror på vems om ringer
Vem ringde du senast?: mimmi så klart!
Vad sa den du senast pratade med i telefonen: "se, det var inte så farligt"
Antal timmar sömn inatt: 8,5 TIMME! - rekord för denna sommaren
Sov du ensam: ja, men sov i pappas säng!
Brukar du komma i tid: olika
Hur känner du dig nu: jag mår för stunden väldigt bra.
Vanligaste färg på dina kläder: svart
Vad tycker du om fötter: tycker ingenting om fötter.
Vad saknar du: jag är precis där jag vill vara. men våren-försommaren var bra.
Hade du en bra kväll igår: somna klockan tio så det var en unik kväll.
Favorit dryck på morgonen: juice tror jag. årstiden bestämmer nog det mest
När brukar du oftast gå och lägga dig: just nu har jag inga sovrutiner.
Är du blyg?: det tror jag inte. beror nog helt på situationen
Sysslar du med någon idrott: nej
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: kärlek är något som växer med tiden.
Har du spytt offentligt: har nog försökt undvika det. men jag är nog neutral i den frågan.
Vad skulle du göra om du vore kille/tjej för en dag: supa
Är du nöjd med ditt liv: alltid
Är du bortskämd: tillåter inte andra att skämma bort mig.
Vad gör du i morgon: äter räkor med mimmsan!
Vad är det värsta du vet?: det värsta jag vet? det är väldigt växlande tror jag. men just nu. stress
Har du bra vänner och äkta vänskap?: ehhh. JAAA!
Vad är det finaste du fått?: livet
En speciell dag du minns: en väldigt spciell dag senna sommaren måste ha varit när jag och mimmi spontanåkte till borlänge.
Du samlar på: minnen
När grät du senast: vet inte
Vad skulle du göra om du vann en miljon: rest eller köpt en gård.
Vill du gifta dig: vet inte
Vill du ha barn: givetvis
Är du musikalisk?: önska att jag var!
Vad dricker du helst när du är törstig: bubbelvatten eller bara vatten
Bor dina föräldrar tillsammans: haha, nej
Har du någon gång gråtit dej till sömns: detharviallagjort
Biter du på naglarna: ehh. NÄ

denna sommaren har jag ogillat att gå till jobbet. idag hatar jag att jag gick till jobbet.
jag vet att jag borde vara glad och skitsnack för att jag har ett jobb. som om det vore den sanne lyckan. pengar och materiella ting.
men idag kändes som om jag gick på högstadiet igen.
jag vet att jag ibland kan bli en aning instängd och tyst eller bara helt ointresserad av socialt sällskap, men det har jag lyckats bota med riktiga vänner och familj... personlighet och ett milt storhetsvansinne.
hur som helst så var det flera sådana situationer idag då jag kom in i ett rum och allas tidigare livliga ansikten bleknade av och tystnaden slog som en kniv i bröstkorgen.. svårt att våga ta för sig när man drar något gammalt över sig. jag har alltid vetat att jag har kollegor som ogillar mig. jag är ju jag liksom men när någon lägger upp det så synligt blir jag försvarslös.
det är givetvis inget jag låter hänga sig över mig och framtiden, jag har valt att inte utsätta mig för onödigt lidande. men jag vill nog bara tala om att jag faktiskt kan relatera till ganska många trassligas tjejers förflutna.. jag har bara valt att inte bli påverkad. vad tjänar det till?.... om man inte tänker gå där ifrån starkare.
idag har jag jobbat heldag och är jävligt imponerad.... efter att sovit pissdåligt i natt så känns det otroligt.
just nu ska jag bara försöka härda ut och vänta tills det bli kväll innan jag lägger mig igen. det kommer bli en utmaning för mig som numera sover middag. lika sant och pinsamt som jag gillar twilight-filmerna.
TROR JAG HAR SAGT FÖR MYCKET IDAG.....
nu ska jag o daddy j höra bob dylan och måla.