morgon med fabian och en lycklig sjöman

det är vår i stockholm! det är härligt.. det har inte varit så soligt sen jag var här första gången i augusti känns det som.
denna dagen har börjat så fruktansvärt bra.. vaknade brevid fabian, det brukar oftast göra hela min dag.
det är sol och jag följde fabian till skolan för jag vill inte missa denna fina morgonen och jag vill spendera den med fabian.
när jag åkte tillbaka satt jag på tåget/spårvagenen/tricken/tuben med solen i ögonen och var nästan lite blind.. en efter en hoppade av och tillslut var det bara jag och gubben med dom vattniga men snälla ögonen kvar. han kom och satte sig mitt emot mig och frågade mig med sin breda och en aning sluddriga stockholmska om han lukta sprit.. hans snälla ögon fick mig att säga "inte så mycket faktiskt".... han berättade att han också hade en vacker dotter, han antog väl att jag också hade en pappa och tyckte att jag var vacker.. det upprepade han i och för dig flera gånger.
han erkände at han var alkoholist, jag vill inte dra alla alkoholister över en kam men de flesta kan faktiskt vara väldigt ego, tycka synd om sig själva och lite bittra. men denna mannen hade en helt annan inställning vilket gjorde att min inställning idag förblir lycklig och solig. han verkade så tacksam över sin vackra dotter, över att jag pratade med honom och vågade lukta på honom. han berättade också om att han hade varit i de flesta delar av världen då han varit sjöman och han verkade lycklig.. sen sa han "jag som är alkoholist, hur kan jag vara en snäll människa?"... den poängen kunde han bjuda på.. han tyckte faktiskt om sig själv även om han behövde lite bekräftelse från andra.... jag tala om för han att det finns många som inte dricker en droppe men fortfarande är väldigt dåliga människor... jaaa. hans uppskattning var obetalbar.. hans snälla ögon i solen.. gamla alkoholiserade sjömän som han borde alla få stöta på emellanåt.
om fyra timmar kommer fabian tillbaka..... ska sitta här och vänta... bara njuta av att inte vara på hönö ett tag.. later

levande

här händer det fortfarande inget och jag har tappat lusten att bokstavera något.. jag har haft för konstiga drömmar och för konstiga dagar för det. fast det är ett tydligt tecken på att jag borde sprida allt vidare.. jag har bara inte känt för det eller hittat det.
det har varit ännu en sån helg som man lägger sig i tid, går till jobbet, tar långpromenader, ser några filmer, handlar med pappa och gömmer sig från klockan... glömmer med mening av vilken dag det är.
nu är det äntligen sommartid och jag går på solenergi just nu även om jag tycker att det känns tryggt och bra att solen slutligen går ned varje kväll. urs. jag vill inte missa en morgon. jag vill inte heller sluta tro på att det föds en ny sol varje morgon.. alla människors hopp föds på nytt och hela tillvaron känns så genirös.. mina tankar, min fantasi har inga gränser och saknar ofta en viss logik.. men alla andra står och önskar sig något av stjärnor som har varit döende i tusentals år.. även om det inte alltid slår in så är det en tanken fin. jag tror att en ny sol varje morgon påverkar våran fantasi och vårat hopp mer än att önska oss något av en döende stjärna.. även om det också är en motiverande tanke.
men när solen går upp på morgonen ur havet som mina ögon betraktar... ja, det är heligt. det är ett eldhav av hopp.
och bland alla ologiska tankar bryter den nya veckan fram rutiner. men jag tror mer på denna veckan.. jag har viktiga personer att träffa, en köpenhamnresa att höra om och ett möte på öckerö... och ett hemligt möte med fabian... det är inte hemligt längre om fabian läser detta.. det är inte hemligt alls längre.. jag tycker också att det är lite löjligt med hemligheter. jag tror inte på hemligheter.. jag gör inte det.. jag är för öppen och inget kan vara över gränsen.. för allt går om kring i crirklar.. jorden är fortfarande rund och alla svensson är för bräckliga. gränser har man nästan gjort för att någon gång kunna korsa..
vanliga mary som inte tror på rutiner och aldrig gör något med måtta har sagt sitt. haha.
jag har så mycket som springer omkring i min lilla hjärna byggd av perspektiv,ambition,drömmar,erfarenheter,hopp,kärlek,musik,natur och god mat.. det bara surrar ibland när jag försöker sova.. jag tror på så mycket nu.. tror på saker som känns moraliskt och realistiskt rätt.. jag tror på solen och mig själv idag.... jag tror fortfarande på min otroliga beslutsamhet.. mina inställningar brukar aldrig vända riktining om de inte finns en tvekan i dem.. då avbryter dem ganska snabbt och tydligt. men jag tror att allt jag gör nu gör jag väldigt helhjärtat. som att bara gå på en promenad.. tiden att samla alla tankar och ge varje minut en chans. fan vad jag hela tiden ska ge saker och ting en chans när det är jag själv som ratat mycket... alla har nog genomgått den där perioden då absolut ingenting duger och ens mamma är endast till för att förstöra.. min mamma har ju inte funnits med i bilden sen jag var ett men jag har minsann också kännt att jag vill beskylla henne för mycket.
ja om man tror att man givit upp och inser att man vaknat igen så vill man ge varenda jävla solnedgång en chans att bevisa att den snart går upp igen.
det var vad jag ville säga. nu ska jag dela med mig resten av hjärnan med en av mina största pärlor michaela närtell över en promenad. släck lamporna under sex för att rädda världen. TA TA

do you think you can forgive?

här är det alltid motvind och man måste bevisa motsatsen varje dag.
man måste ge varenda jävel man hatat en ny chans varje dag.

sol

idag har jag skrattat mycket men kan fortfarande inte släppa min bisarra dröm. hoppas det känns lite bättre imorgon.
idag är en sån dag som man har gjort mycket. jag har faktiskt varit vaken sen sju imorse.
åkte till vera, drack te och lyssna på musik.. låg i sängen och bara snusa..
vi tog en fika med joanna,fredric & hugo. mina fina klasskamrater från gymnasiet.
åkte hem med pappa och tog en lång promenad som vanligt..
sedan åkte jag över till michaela på öckerö, vi tog en promenix och spelade biljard.. jag var förvånardsvärt ganska bra på det. jag är usel på alla olika spel överhuvudtaget..
gick hem och nu har jag druckit massvis med te.. igen.. jag har till och med fått städat!
en bra dag trots min dröm.. jag känner mig lite fast i den.. läbbit.
men jag är bra på att vara positiv och vända riktningar så det ordnar sig.
jag är nog bara trött idag.. känner mig lite opepp och slö men det ska jag ändra på.
jag längtar jätte mycket efter fabian.. det är lite frustrerande att inte kunna kika på honom i morgonljuset. det är såna saker som gör min dag...
imorgon ska jag i alla fall inte vara en sån lat människa.. ska ta mig till skolan.. fast det tar emot.
jaja! det ordnar sig! allt ordnar sig... gå till skolan på dagarna och jobba på helgerna.. det är inte alls så dumt. men väldigt fantasilöst. jajajajajajajajajjajajajajajajjaajajajaj. hej då

break the bottle

det är bara onsdag och jag lyssnar på ramones. det känns väldigt ovanligt men bekant.. senaste gången jag hörde dem var nog på en hemmafest hos ramones first fan peter.
känner mig lite mer happy idag än igår, fastän jag vakna ganska nyss av att jag inte kunde andas. drömde att jag hade fått två tumörer innanför pannbenet. jag skulle dö.
hur många gånger har man inte drömt det? man har varit allt från besviken till överlycklig när man vaknat. nog om det.
idag ska jag hälsa på sjuka vera, dricka kaffe och kanske lyssna på oh brother where art thou? soundtracket igen.
det är så mysigt att lyssna på det och fnissa till alla omöjliga saker vi gjort.
vera har hur mycket musik som helst hemma. det är så skönt att man har en sådan old school skivfantast som vera.. man kan sitta länge och bara kolla genom alla plattor.. vara lite avundsjuk och så för att man själv inte har lagt någon tid eller pengar på bra skivor.... ska peta på alla ovanliga hole skivor jag alltid facineras av.
idag är det exakt en månad kvar tills fabian fyller år. hurra! 10½ dagar kvar tills jag åker till stockholm. tiden går jävligt sakta. jag vaknar mellan sju och åtta varje dag.. jag blir som en stor klump gele när jag tänker på att gå till skolan.
just nu känner jag hur jag inte orkar. ska åkta till vera nu.. kaffe, snus o musik...

dr onöjd

idag har jag verkligen varit lite fröken onöjd. med nästan allt.
ingenting har riktigt varit tillräckligt bra.
snart ska jag ut och gå med pappa. igen. som alla andra jävla dagar.
jag vill att det ska bli april helt enkelt. nu har jag varit på hönö för länge.
jag vill dricka kaffe och snusa med fabian, se på en film och köpa damsugare... MMM
kanske gå till sandsborg (enskede) krog och dricka öl... där vi drack öl första gången.. och det var sommar! vi satt på uteserveringen. hur bra var inte det? äta en galen pizza och ha pick nick i skogen.... ja det är tur det.
jag vill åka till köpenhamn också.. hej då

spotta inte ut mig

jag är sjuk som vanligt på måndagar.
söndagar är så krävande att jag får måndagsfeber. jag är inte sjuk. jag har bara ätit för mycket lantchips till frukost.
japp jag är tillbaka. nu kan jag äta vad som helst utan att bry mig. dricka vad som helst utan att tänka mig för. låt oss inte vänja oss vi det.. imorgon kanske jag vaknar och ångrar min chipsfrukost.. men inte nu! nu ångrar jag den inte.
jag vill att klockan ska bli tre så jag kan åka in till tess. hon är min medicin mot min måndagsfeber.
det är sol idag och det känns genast lite bättre!
mina solar åker till danmark i helgen.. kommer jag dö lite när jag jobbar istället? mmjaaa.. hoppas dom får sol och kärlek av köpenhamn... hoppas dom ser våra snygga indianer... MMMMMMM!
nu orkar jag inte sitta här och deppa.. ska ta en dusch istället och sedan bege mig ut i solen...

when im here im on my knees

 en efter en bara går. kan du inte ge det den ärliga chansen så gå då, kan du inte tro på det så dra åt helvete.
 slösa inte min tid och förpesta inte min tillvaro med dina sorgsna kommentarer. ingen lyssnar på dig nu.

övertid

jag har hunnit duscha, äta, promenera 6 km och se på tv sen jag kom hem.
jag börjar verkligen bli rastlös.. nu har jag suttit i detta radhuset ensam varje lördag väldigt länge... känns det som.
idag är det sol och jag vill dricka öl. fast å andra sidan blir det kallt sen och så är det inte värt det imorgon.
den senaste människan som hälsat på mig måste ha varit fabian.. det är ju också den enda människan förutom jag som får ligga innerst i min säng. det är just nu också den enda människan som jag vill ska hälsa på mig.
jag får väl göra som jag har gjort de senaste tio lördagarna.. se på film med pappa och äta mig fet på äpplen... kanske gå och köpa snus.
jag har inget att säga idag!
fan, när jag får lön ska jag köpa färg och dukar så jag kan måla över alla kommande lördagar fram till sommaren... jag har jätte mycket i hjärnan som jag vill måla.. mmm.. jag har insperation som måste få sprängas ut kreativt.. jag ska kalla alla tavlor offer och skriva dikter om hur svart min själ är! neeheeee. jag ska döda hela lördagen med färger, filmer och dricka ett glas vin, kanske go wild och vara vaken till ett på natten!
en morgon kommer jag vakna och inse att jag inte har tid för att göra såna saker. måste jag hela tiden hetsa ut i tiden. varför har jag fått för mig att jag måste lägga mig tidigt och gå upp tidigt? jag älskar mornar... men nu måste jag bryta trenden och göra något galet..
ha en egen förfest där jag målar tavlor, dricker vin, sjunger högt och falskt till courtney loves musik! kanske komma hem tre på morgonen och vakna klockan två dagen därpå!.. kanske inte ens minnas vad jag gjorde igår.. vara bakfull som aldrig förr och skriva om min skam.. lyssna på led zeppelin och måla en tavla som heter dazed & confused.
riva upp ett gammal sår så jag har något att underhålla mig med istället för att sitta här varje lördag och bli hög på mina drömmar...
jaa, man borde bara såtta såna krav man kommer utföra. NÖ. hej då

jag har varit vaken i elva timmar... varav åtta har jag jobbat.. mina lördagar är så fina!

last cry

jag sörjer för de som inte vill förstå. jag är glad för de som inte kan förstå.
det skulle bara brännas. det skulle bli bränt. allt är bränt.
inatt vill jag göra tidigare händelser ogjorda.. för alla som vill.
jag vill låsa upp allas kedjor och kasta sönder allas spruckna glashus.
jag vill att alla ska vakna upp imorgon och överleva sitt förflutna.
jag vill sätta eld på allas tankar och låta blommor växa upp ur deras aska.
jag vill vara allas spegelbild och skratta tillbaka.

garbage man

walk over this thresholds of fire, lets leave this all behind.
lets leave this dirty, dirty town.
far away from every little day that hurts, across this ghost.
for every smile that fades away a new blow lingers on.
for every tear you cry a black dart hits its ground.
this town.
every little piece that fall from this body stands in dept to stay.
every little piece that fall from this body lingers on this dirty streets.
every little piece that fall from this body is dead already.
how can this street possible be worth walkin if you refuse to hold on?
promise you never let go, promise me youre embrace keeps holing on.
didnt you know im only half body without youre embrace?
this town is only half everytime you cry out solong.
promise me you´ll stay.
i can stand the blow, the dart, the hurt, the ghost, this old streets.
as long as you colour my sheets.


dont forget her face

en natt stack jag och lämna allt.
några tabletter och öl senare var jag vid liv igen. fast jag trodde att det var denna natten jag skulle dö, nu skulle jag ge upp, sparka upp alla dörrar som tidigare varit stängda för nästa stackars jävel som skulle trilla in i samma cirkel.. fräls mig.
jag tänkte, när jag tagit den sista kapseln och druckit min sista klunk är det över. då kommer änglarna och hämtar mig hem igen.. jag var på något sätt naiv och glamourös i en sådan smutsig stund.
och på något sätt fick han tag i mig. jag vet inte hur. jag vet inte varför. jag minns inte. hur som helst avbröt han mig. jag antar att i den stunden klamrar man sig nog fast vid vem fan som helst. vem var han?
hade han räddat mig? jag vakna upp i ett badrum så tjockt av dimma och små väsen. vem var jag? hade jag dött?
besviket gav jag nog ifrån när han tryckte upp en ny spliff i mitt ansikte.. jag drog i mig hela med aptit och utan någon större tacksamhets gest lämnade jag badrummet och gårdagen.

mitt hallelujah

för tre år sedan trodde jag inte på att jag skulle överleva till denna dagen.
men jag höll andan ett tag till och nu är jag över ytan.
på mitt pedistal.
jag är kvar.
på något sätt har det alltid varit självklart för mig att ta en dag i taget och aldrig låta gårdagen vinna.
jag har en talang för att överleva.
jag är ju fortfarande kvar.
jag tror vissa skulle känna sig våldtagna av att en dag vakna upp brevid de jag vaknat upp brevid.
jag tror inte heller vissa skulle palla det trycket och den kemik som rusat genom mina ådror.
jag tror en del hade tappat verklighets uppfattaning av det som varit min verklighet.
jag tror ingen hade förväntat sig stå där jag står idag med det förflutna jag valt att lämna.
jag tror många idag skulle bära skam om de hade gjort det jag har gjort.
jag skäms inte, jag bara pratar inte om det. jag tar inte upp det ämnet just för att jag inte bryr mig längre.

kom tillbaka en annan dag

jag är trött på all modepropaganda som alla väljer att skriva om i sina bloggar. hur dom lyckats göra en kjol till ett par byxor eller tvärtom. vilket shampo dom använder, vilket smink som är inne just nu och vilket gym som är bäst. kom tillbaka till verkligheten och ta lite ansvar.
mötet på studie&yrkesvägledning gick inte alls bra idag. jag var varken förberedd eller speciellt tacksam.
vad ska jag bli? enligt ett yrkes test skulle jag passa bäst som:
laga mat, arbeta med livsmedel   
djur, växter, lantbruk   
miljövård, hälsoskydd

vad ska jag välja? min vägledare tyckte också att jag borde skiva in mig på en adress i stockholm väldigt snart. hmm. jag har ingen adress i stockholm just nu. jag blir så trött på alla dessa som ska anses som stöd.. som bara sitter där och inte förstår vilken situation man själv sitter i.
jag får göra som jag alltid gjort. jag får göra det själv. men nej, eftersom att jag är öckerö kommuns "ansvar" måste jag gå via dem. ja, men då får dom väl för fan anpassa sig lite.
det blir nästan hetsigt. hur ska jag hinna koncentrera mig på mina studier just nu när jag inte ens hunnit tänka på en skola?
jag känner mig som 15 år igen.. jag har ingen aning alls och jag vet just nu inte mina rättigheter inom ämnet.
där sitter kärringjäveln på andra sidan bordet och predikar om hur lätt det är.. hon vill bara peta ur mig ur kommunen. jag måste städa eller något.. börjar bli riktigt frustrerad och less på denna dagen.
jag känner mig ändå lite dragen till stockholms djurgymnasie.. det skulle kännas så naturligt för mig att arbeta med djur.. jag skulle också kunna arbeta inom mat, resturang, bartender... ah ni vet. men alla jag känner som har jobbat inom området länge påstår att det aldrig riktigt varit värt det.
jag kommer vara på samma nivå som alla andra. bara lite efter. vad ska jag bli? jag kommer ligga tre år efter alla andra.. inte riktigt.. men om jag inte gör något nu kommer jag aldrig göra något? livet kortas ned sekund efter sekund. är jag gjord för detta? jag vill flytta ut i skogen och fly från alla modetidningar och nyheter... laga lite mat och mata katten.. kanske måla om och pyssla.. se på när ogräset tar över min rabatt.. måla en tavla och skriva en bok.. kan inte alla bara dricka kaffe?

http://www.hittaskola.se/gymnasium/?kommun=166

lite sträckt

klockan kunde ha varit mitt i natten egentligen. är så trött. en aning utsträckt.
ja. idag känns det som om jag har lite skinn på näsan. undrar varför jag känner det?
kanske för att jag fick beröm av min chef fastän det egentligen varit en riktig skitdag på jobbet. kände mig så bräcklig.. vad gör majsan då? städar ja! kök är ju ett perfekt ställe. när jag städat ett kök känner jag mig genast lite lycklig igen... som om jag har åstadkommit något.. blivit lite mer hel.
konstigt.
jag vill smida planer.. jag är aldrig bra på att smida planer.. det låter bara så bra för mig själv.. därför utnyttjar jag min optimistiska och impulsiva sida.. planer är ju ändå till för att brytas.
just i kväll kan jag inte precis påstå att jag är något av det. borde egentligen vara ute och fira veras 18 års dag.. men jag känner mig själv lite bättre än då. vet jag att jag inte pallar så kommer jag inte göra det.... när jag har bestämt mig för en sak så har jag gjort det.. misslyckas jag med något utav det blir jag nästan lite besviken.. en liten princip sak för mig själv.. men jag låter inte barnsligheterna ta över och är glad för att det fortfarande är en dag imorgon.. ibland känner jag mig lite naiv... jag kan hata andra naiva människor.. men ibland så är jag det själv.. eller? eller hur ska jag förklara den sidan? inte vet jag! what to do?
imorgon hoppas jag på solsken! det sägs att det ska vara det... då får jag väl gå slingan igen med papi.
idag såg vi en vikingagrav.. massor med stenar på hög.. jag blev nästan lite facinerad tills en tant kom med gåstavar och hejade som om hon kände alla.. som man gör på hönö.. det förstörde hela stämingen när pappa lekte guide...
idag har jag sett på filmen candy igen.. den är så bra... jävligt sorglig.. mycket bra gjord... nä.. det finns nog inte ord för den.. jag var i alla fall helt såld på den 2006 - 2007 när jag såg den första gången.. men man måste nästan se den med stora mellanrum för att inte tröttna.. men det är vad jag älskar med film.. för när man ser dem igen så förstår man varför man tyckte om den så mycket första gången.. man hittar dessutom massa olika saker man tidigare inte tänkt på..
jag vill att fabian ska vara här... bara prata med mig.. kanske peta på mig... bara sova brevid mig.. klaga på att det är för varmt.. baka en snus till mig som ingen annan kan... jag tror inte någon annan någonsin har bakat en snus till mig... känner mig nästan lite hedrad när han anstränger sig för att göra en riktigt fin snus till mig.. jag älskar att han kommer ihåg namnen på mina gosedjur och sånt.... han är nog lite bättre än alla andra..
näh. nu får jag utslag av att sitta här och åma... natti natti

lite galet. bra vecka.

tänker påminna alla om att det fortfarande inte blivit någon sommar på hönö.. det finns lite blötsnö kvar som tecken på det hela..
jag som haft så bra sovrutiner den senaste månaden måste givetvis komma tillbaka till sena nätter och stirrandet i taket. det är helgerna, är nästan säker på det.. det är den där biologiska kalasklockan som tickar och rastlösheten vill inte gå och lägga sig riktigt än. synd att jag ska upp om sex timmar och gå till jobbet.
också synd att jag har ont i ryggen och armarmarna efter att ha hjälpt tess med att bära ned hennes dator från alla trånga trappsteg. jag är ganska tanig och klen.. inte mycket kött att hänga i granen.
imorgon ska vi fira veras födelsedag, hoppas jag är vid liv nog till det.. annars får det bli kaffe och redbull kalas så jag kan hålla mig vaken.
veckan har varit mysig! fick träffat annika och martin, sett deras lägenhet och knäckt en bärs.
varit moraliskt stöd för alla pappas långa promenader och tid att bara babbla.
druckit konstig latte med vera på kafé hönökakan (ni läste rätt) och bakat amerikanska pannkakor.
ännu en mysig kaffedag hos tess och bärt dator.
träffat michaela och pratat.. om jaa. sånt där allt möjligt.
druckit te med isabelle och kollat på gamla bilder.. lyssnat på gammal musik..
haha.. idag när jag och isabelle satt på färjan skulle jag diskret luta mig framåt för att kunna snegla på några medpassangerare... lyckat var det inte precis, tappa balansen totalt och trilla nästan med ansiktet i golvet...men skratta gjorde vi.
vad många människor jag träffat denna veckan. ändå känns det som om jag bara har legat i min säng hela dagarna och sträckt på mig emellanåt.. jag har ju faktiskt varit i skolan.. det har till och med varit en mycket aktiv vecka med många promenader och mycket umgänge.. härligt!
jag längtar efter fabian så jag spricker! hade han varit här nu hade jag somna direkt... jag blir så där galet lugn...  jag måste leva i någon paralell värld när jag använder ord som galet och lugn i samma mening...
urs. jag vill lite lägga mig ned och försöka sova... har jag en gång försökt och inte lyckats är det nästan kört.. jag gick och la mig klockan tio och har legat i sängen hela tiden fram tills nu.
nåväl jag får väl ge det en chans till... jag är nog ganska lätt att övertala.

en bild som säger lite frihet. jag, maj 2008
frihet


splosh.. eller vad fan det nu hette

okej. nu har jag testat på livet som fattig student och får sällan tid att träffa fabian för att jag jobbar på helgerna... likaså han.. JA. mars - april verkar inte ha mycket festligheter att bjuda på. lite kalas då annika fyller 20, fabe 19 och vera 18..
men jag vill ha sol och spontanhet.. åka till köpenhamn och åka cykeltaxi tills jag tappar andan av skrattanfall... sitta på torget, äta kentucky fried chicken och lyssna på indianerna... sitta i den stora parken och dricka rosa lådsas champange för 14 spänn och dricka öl på den inrökta krogen fluss eller splosh.. eller vad fan det nu hette..
kanske spendera en eftermiddag på skansens krona.. se solen gå ned över göteborg och de bestyr som pågår efter det..
göra svensson saker som att bada på hönö, äta på franses och dricka öl på min altan.. känna sig som fjorton igen och fyllebada klockan tre på natten/morgonen.
ordna en brasa nere vid plurret eller jällvik och dra dåliga skämt om varandra.. kanske hångla med sin bästis och sånt. haha, inte vet jag!
kanske gå till gretas och ragga på kvinnor... konstigt nog blir man alltid raggad på.. på en gayklubb.. av det motsatta könet då..lustigt.
idag är det snöoväder på hönö.. ja, så motbjudande är det väl inte.. joo. det är blötsnö och blåsigt. elände efter elände.. men jag uppskattar min identiska vardag ändå.. den som man glömmer bort när man är ute på äventyr.. eller? sitter den och lirka efter den även då.? jag tror det..
det spelar ju faktiskt ingen roll vilket bestyr man gör.. man ska ändå alltid tillbaka till samma vardag när det tar slut.. rutiner, jobb, skola, barn.. ja, vad man nu har att gå tillbaka till.. svampodling?
men ändå stormtrivs man ju.. jag trivs.. fast jag trivs nog bättre när jag flyttat till stockholm och får vakna brevid fabian varje dag.. veta att tess bor i indien och volentärarbetar på ett barnhem... att vera kämpar i en värld av kvinnor och blir florist eller trädgårdskötare på botaniska trädgårn.. kanske fixar buketten till kronprinsessan viktoria och den blivande kungen daniel.. man vet aldrig!
michaela blir kändisfrisör och michaela z utses till sveriges bästa kock och samarbetar med gordon ramsey.. kanske blir hans nya älskarinna.. vad vi än gör så kommer vi följa livets rutiner och våran egen vardag. det är nästan lite spännande att var och en av oss gör något åt morgondagen.
fast det känns alltid som om jag kommer stå och peta på något vad som än händer...
jag kommer stå här och tycka att ingen utmaning är stor nog och sätta ytterligare några krav på mig själv. men det är så jag fungerar.. jag är nog nästan lite galen emellanåt när jag står i mitt huvud tänker.. och vad som finns där skulle kunna bryta varenda kontakt med verkligheten.
vi är nog alla lita galna och naiva inombords.. men varför är alla så låsta och begränsade.. och ändå trivs? det är facinerande och jag uppskattar allas bidrag till vilken vardag som helst... den reflekterar i så många olika färger..
oboy vad jag längtar till sommaren.. det känns som om man alltid förväntar sig så mycket utav sommaren.. det känns som om man förväntar sig så mycket av allting... och på något sätt finns det alltid något att bli lite besviken över.. istället för att koncentrera sig på allt det som gjord morgonen värd att vakna upp i.. men lite beklagligt får det väl lov att vara?
det ska bli intressant på mötet med syokonsolenten... varje gång jag går dit så känns det som om hela framtiden förändrats... jaa. från den man planerade.. varför gör man det omedvetet och medvetet?
det är så spännande att man kan ta en dag i taget och inte ha en jävla aning om vad man tycker imorgon....

tänkte också visa lite uppskattning till tisdagen med annika... det var härligt att bara få vara vi igen.. fast på ett annat sätt.. det tänker jag fira med denna bilden som även finns i min blogg... från sommaren 2006? 2007? ett galet minne vi besparat.. från någon galen fest i floda.
None

det bästa adrenalinet är att få vara ingen.

take me from this tempest, take me some place i can sleep.

neutella har frälst mig idag och jag har tärningsvärk. känner mig som en vekling och jag ser nog en aning skadad ut när jag hasar runt.. men det får vara mina krigsskador. det gör ont precis hela tiden. lite livskänsla.
ibland blir jag en aning frustrerad (om det kan vara rätt ord) på min lärare. han är ett realistiskt exempel på hur en lärare ska vara och intar inte den barska lärarollen från början av 1900 talet.
men idag blev jag nog frustrerad.. han hade gått igenom mina inlämningar om eu,brott&straff och demokrati.. jag vet hur breda dessa ämnen kan vara men jag försöker hålla mig på en viss nivå... men mina inlämingar råkade vara alldeles för intressanta och han ville att jag skulle utveckla dem ännu mer.. vi satt och prata kring alla de breda ämnena mycket och han verka tycka att jag hade ett ljus på varje punkt och att jag hade kunnat utveckla detta så mycket mer. jag vet det.
men det jag också vet är att ingen annan i min nuvarande klass skulle fixa en sådan inlämning, slänga fram så mycket information, ha egna reaktioner,diskussioner eller över huvudtaget lägga enerign på att utveckla inlämningar på ett sådant brett sätt.. hade någon av dem lämnat in en av de uppgifterna så hade de genast blivit godkända. jag vet inte om jag ska känna mig prioriterad eller missprioriterad. jag spenderar halva lektionerna med att hjälpa andra och dessutom äldre.. visst det gör jag gärna men bevisar jag inte hela tiden att jag kan? varför måste jag utveckla precis allting när jag visat mig vara på samma godkända nivå som alla andra?
jag kommer givetvis göra om och (ja, jag kommer använda ordet igen) utveckla mina samhälls inlämingar.. jag undrar bara om jag hinner det.. ämnet samhäll är så stort för mig att jag aldrig skulle kunna ta upp varenda detalj fast jag gärna vill.. jag sitter ju hemma och läser sveriges lagbok på fritiden...
men jag vill vara precis som jag alltid velat vara.. en jävla nobody som gör precis lika mycket ansträgning som någon annan.. men nu har slängt ut mina kungskaper och bevisat att jag är kapabel till att göra så mycket mer att det nästan måste göras. ahh. inte vet jag..
jag tycker allting går jätte bra annars och jag är super nöjd.. men hur mycket ska jag anstränga mig? hur långt vill jag gå?
ibland lever jag på medelnivå och ibland är jag orealistisk.. ibland klassas jag som smart ibland klassas jag som korkad. det skadar ju inte att bara göra så bra ifrån mig som jag kan.. någon dag kanske jag till och med kommer på något framtidsyrke jag vill bli. förutom stugtant... någon dag kanske jag får en fruktansvärd presentationsångest och måste vara bättre än alla andra.. då är det bra att förbereda sig.. för alla står på olika nivåer.. det gör var och en så unik.. precis som alla andra... haha.. nu ska jag snusa vidare och komma till något bra svar för mig själv... TATA

fel

igår såg jag på fräls oss från ondo en oskarsnominerad dokumentär om katolska kyrkans våld mot barn.
alla vardagsproblem känns så små idag. alla andras jävla lyx känns så betydelselöst.
allas jävla ego kan dra åt helvete.
jag undrar om dokumentären hjälpte alla tidigare utsatta barn eller om dokumentären var beviset på att kyrkan har såpass makt att de kan fortsätt att förgripa sig på barn i guds namn utan realistiska konsekvenser.
fan det är så mycket galet att jag inte vill vara med längre.
jag skulle kunna skjuta varenda jävel i pannan.
men nu ska jag gå till skolan.


for sale


 
for sale: baby shoes. never worn.
hemmingway´s six word novel


 


söndag

så upptäckte jag att min lillebror som inte ens fyllt femton än har haft mer seriösa förhållanden än jag.. men vi är ganska lika ändå och det rör mig inte så mycket.. jag bara kom och tänka på det..
hans band thistle har för övrigt spelning på villan i götenborg den 26e mars där han är lead singer..
jag ska i alla fall dit och vara den nördiga systern som hejar på med korsade fingrar.
min helg har varit mysig och bra.. har inte gjort något skolarbete tyvärr. hmm. känner mig inte så pepp även om jag känner mig sansad.. men jag är mer den personen som segar, läser, gubblar och sen sätter eld på hela tillvaron och fixar varenda sak i perfektion.. japp.
idag är det planerat att jag ska svänga upp till guldheden och dricka te hemma hos tess men det snöblandade regnet och blåsten här ute på hönö och i göteborg göra mig inte så pepp på en utflykt idag inte.
jag funderar på att kanske skaffa bil och körkort.. då vore de inte så besvärligt. en fruktansvärd tänke när det bara unnar ens egen bekvämlighet.. kanske en el bil? men elen sammarbetar med kärnkraft eller kol.. väldigt få med vindkraft. ah.. inte vet jag riktigt.. jag får stick to kollektiv trafiken ett tag till... jag vill inte ha körkort.. jag skulle nog också utsätta hela trafike för vara.. jag är alltid ute och reser i min hjärna så jag skulle nog inte hålla koll på hastighet.... mötande trafik... hmm... neeej. jag håller mig till mina rappa fötter och ett åk-kort.
filmen dogville igår var faktiskt väldigt bra.. fastän den utspelades på ett konstigt sätt.. men också en bra samhällsfilm som slutade helt oanat.. jag fick ingen hel bild av filmen eftersom att jag växlade med andra kanaler, sms och andra tankar.. men den ska skrivas upp på min filmlista för den verka trots utspelandet väldigt bra.. den är liksom beviset på att man inte behöver så mycket ansträgning materiellt och naturiskt... men den danska ressigören har nog ändå jobbat väldigt hårt för att fått klickat den.
idag varkar inte tvtablån så speckade för min del.. kanske beck som visas på fyran numera klockan nio varje söndag.... som jag bara kollar på för att fördriva söndagskvällen.
idag är det så tråkigt väder att jag inte vet vart jag ska ta vägen... det vore skönt att vara med fabian idag.. det är i och för sig skönt att vara med fabian varje dag.. men idag är en riktig mysdag som man borde se på film, baka paj, snusa, dricka kaffe, skratta åt mina make no sence meningar och pussa mungipor.. jag saknar fabian hela tiden och mitt hår blir slitnare för vajre dag... ja ja.. jag får nog sitta i regnet och dörmma om våran stuga... ta mig till tess och dricka te det är inte heller fel än sån här dag... fast resan dit är inte så lockande.... nähh.. det vara inte ett dugg intressant.. nu ska jag göra något vettigt...
OBS! det kanske är några ord som inte är korrekt satvade eller inte alls är i sin betydelse plats. men det skyller jag på det fruktansvärda tangentbordet jag just nu skriver med.. det är så pyttelitet och galet.. det är rasmus.. hmm och jaaa. min hjärna är någon helt annan stans och koncentrerar sig inte på stavfel eller fel ord. tack och hej leverpastej

en annan planet en annan tjej

jag har något konstant lugn inom mig hela tiden numera. jag känner ingen hets längre..  inte som förr, då kände jag en stark och konstant turbulence under huden. den har äntligen stannat. de senaste tre veckorna har jag antingen suttit här, på ett tåg, i skolan eller i stockholm och hela tiden varit hel och lugn... förutom det bristande tålamodet till mig själv emellanåt har jag ändå slutit någon salgs fred med stressen och hetsen.
jag fick ett klart bevis på det i fredas när jag satt i möte med elevhälsan som verka väldigt spirituell på något sätt. det var första gången en person med ett sådant yrke någonsin sagt "jag ser din inre styrka. du har simmat upp från botten och hämtat andan".. hon var så mysig och sa rätt grejer i rätt tillfällen... som när jag börja bli obekväm. mötet var inte heller i behov av någon följd, hon ville bara vara en stödjande länk i fall jag skulle slå knut i skolan.
så min fredag var hel och jag var helt ostressad... åt en färdigrätt (haha, ingår inte i min diét... jag har ingen diét) och baka en stor chokladkaka... lyssnade på radio... jag lyssnar aldrig på radio? kanske när jag åker bil med pappa och vi startar en konflikt ingen av oss verkar lösa... då slår vi på.. ekot...
hur som helst är jag glad över de lugna veckorna jag har haft hitills och idag tänker jag unna mig själv en promenad, en film och tonvis med choklad.. pappa har köpt en jätte kartong med anton bergs.. jag kommer bli tjock..
men nästa vecka ska jag och min arbetskarat gå på body pump vilket är lite för töntigt för mig så jag tänker övertala henne till kickboxning som jag tidigare under min agressiva tonår sopat banan på.. inte.
pappa försöker få mig att tro att jag varit indier i mitt tidigare.. jag tror nästan på det ibland.. jag kanske var ghandis tidigare liv... hmmmm.. får låta tess avgöra det imorgon när vi dricker te... men nu ska jag hålla koll på min rödtunga gratäng i madeirasås och kräftstjärtar som är gjord av kärlek.. solong!


you dont know me and you dont wear my chains

min morgon har varit ganska harmonisk... tills jag påmindes av min kalender att jag ska på möte idag med elevhälsan.. tyvärr är det ingen hälsokontroll.. jag har verkligen inget tålamod med en sån person idag, som ska fråga ut mig om precis allting.. som om jag har begått ett brott för hela mitt liv.
tyvärr leder mitt dåliga tålamod till en mycket otrevlig sida, jag tycker verkligen inte att det är min skyldighet att gå på detta mötet och vräka ur hela mitt liv på papper en gång till. eller så har alla mina gamla journaler skickats till den elevhälsan.. får dom göra det?
jaja. antingen så kommer det förstöra hela dagen och det kommer kännas bättre imorgon.. eller så berör det mig inte alls. jag har nog med andra saker att tänka på än det.
jag har så mycket skolarbete jag inte kan sätta fingrarna på. jag har inga specifika uppgifter just nu.. min fantasi har tagit slut. det blir antagligen det jag får sätta mig med från och med jag kommer hem.
ikväll klockan nio visas juryn på kanal nio en drama thriller där mr samuel L jackson är en av huvudpersonerna. en film jag inte sett och måste se. han är ju trots allt en av mina favorit skådespelare... det ser jag fram emot idag och då ska min hjärna få tänka på annat än skola och hets.
jag hoppas ni såg v for vandetta igår! jag tröttnar nog aldrig på den filmen.. den är så ren och smutsig samtidigt...
imorgon lördag är det äntligen något annat på tv tablån än amerikanska action thrillers.. jag är så trött på dem nu.
imorgon är det mycket blandat med komedi och det köper jag faktiskt... fast klockan nio imorgon kväll kommer jag sitta framför tv2 där dogville visas, en dansk drama från 2003 där nicole kidman är en utav huvudrollerna och också en utav mina favorit skådespelare hon är sjukt bra i back to cold mountain. det är också en film jag ännu inte sett.. skönt med lite nya filmer.. min filmlista kommer bli kilometerlång...
nej! nu ska jag göra en sista ansträgning innan jag går till skolan.. ska nog ta mig en promenad dit idag.. bli lite smal och så.. det är ju trots allt 5 km dit... jepp pepp! jag vill simma idag.... drömde att jag skulle simma.. jag simma men när jag skulle hoppa i poolen igen försvann allt vatten och jag trilla rätt ned i hård betång... konstig pool.. sen hotade jag en tjej till döden när hon skratta åt michaela genom att krossa en öl flaska och trycka den mot hennes hals... måste kolla upp i mitt drömlexikon som jag fick av fabian i julklapp... fabian är bäst och jag är häst! hej då


v for vandetta

igår kollade jag på en intressant dokumentär how dirty can i get? där nicky taylor skulle testa sin hygien utan att tvätta sig eller använda hygien artiklar i 60 dagar! hennes hår blev så fett att hon nästan såg skallig ut då hon redan var tunnhårig, hon utsatte sig för smutsiga jobb som fiskrensare utan att tvätta sig.
man kanske borde följa den lilla trenden och inte duscha i 60 dagar? eller åtminstonde inte sminka sig? det gör jag ju ändå inte så ofta längre. jag skulle nog klara mig helt utan det. men duscha måste jag... skulle inte klara av mig själv om mitt hår vore så fett att det stod rätt ut. men jag använder faktiskt inte hygien saker som deodorant, parfym eller parfymerade produkter eftersom att jag inte behöver! men att inte sminka sig på 60 dagar skulle jag nog lyckas med.
måndagen den 4 maj får jag alltså kleta smink i ansiktet igen. det skulle inte vara så svårt att lyckas med? värt att testa i alla fall.
angående dagens rubrik idag. ja, v for vandetta visas klockan 21.00 idag på tv 6. jag tänker se den och tycker att alla borde se den. den är en av mina favorit filmer och handlar om ett helt annat samhälle än det vi lever i.
så ikväll tänker jag oförtjänat äta choklad och se på en utav mina favorit filmer.
någon som förresten vill skänka en egales of death metal biljett till mig som spelar på debaser i stockholm nu på lördag eller på trädgårn i göteborg nu på söndag? helst göteborg annars måste du också skänka en t/r till stockholm. det skulle pimpa min helg! jag får väl vända mig till pappa. hehe
men nu måste jag sätta igång med den förbannade engelskan. TA TA

holding out for tomorrow

jag gör det jag trivs med bäst och alltid ha gjort. låsit mig fast framför datorn, nikotin, te och courtney love. oboy, jag känner mig som 13 - 16 igen.. det var inte så längesen.. det var det verkligen inte. och vad jag fick dagarna att sluta i och var jag vaknade upp på mornarna kan jag inte föreställa mig att göra idag. skönt att det livet är över.
idag känner jag mig väldigt lat som ha sjukanmält mig för 1½ timmas lektion.. jag borde ta skolan på allvar för en gångs skull och fixa detta. men jag kräver mycket tid och kunskap för att lära mig någonting... och motivation är det sista jag har. jag är alldeles för impulsiv och tror inte på att saker och ting ska ta tid.. jag tror på att det slutligen ska fixa sig men jag gör inte så mycket för att ta mig dit... hmm.. jag behöver nog en spark i ansiktet så jag kvicknar till. jag önskar att jag hade ett läshuvud... men min hjärna är alltid på semester någon helt annan stans!
jag tycker dessutom att min engelska bok är alldeles för lågstadie klass för mig... läs texten och svara på frågor om texten.. kan jag inte få läsa en bok och redovisa den? skriva några noveller och se på en film utan text? nej, jag måste läsa om en kvinnlig pilot som med sin kvinnliga kraft lyckats och sedan översätta ord som cockpit.... det går inte att översätta! kan inte vara lite fint väder så jag kan traska ut på en promenad? nej. min lathet tar mig verkligen ingen stans idag... jag borde verkligen sätta igång med samhälls ekonomin, veckorna går ju... jag ska vara klar 5 juni..
tre månader är en ganska kort tidsplan för engelska, samhäll, natur, dator och matte... jag fixar nog allt och även om jag hade VG i matte A så är min hjärna helt oberörd av att fortsätta! jag kommer inte fixa matten.. vart är min motivation idag egentligen? vart tod mitt läshuvud vägen? jag fixade hela sveriges politik, demokrati, brott & straff, partier & ideologier och EU på en dag.. men nu står jag helt still i samhälls ekonomin och orkar inte ens läsa om den kvinnliga piloten i engelska boken! så tråkigt att jag spricker. måste gå till biblioteket och låna några engelska böcker... också hitta några böcker som specialiserar sig på ekosystemet och göra en powerpoint presentation om hur det skulle funka leva fullt ut helt ekoligiskt i dagens samhälle, vilket gör att jag arbetar tillsammans med natur, samhäll och dator... kanske borde göra lite överkurs och göra hela arbetet på engelska.. itressant.. nu ska jag sluta tjata och hämta hem min hjärna från semestern och mitt gamla tonårsliv... fast jag hade hellre velat dricka vin me vera & tess och lyssna på bra musik. JAJA. hej då

en väg eller en annan .

det verkar som om pappa har mer planer för mit liv än vad jag. det gör mig lite irriterad idag eftersom att jag känner att jag bara vill stå helt still en stund och låta jorden sluta snurra för några minuter... dom kan behövas... kanske inte idag men någon dag. mitt liv ska alltså se ut så här: flytta,plugg,jobba,försvinna från landet några månader,komma hem,inse att jag inte hör hemma och flytta igen. vilken jävla hets. jag vill jätte gärna se världen, åka utomlands och få lite andra perspektiv. men jag vill aldrig mer känna att jag aldrig hör hemma någon stans igen. det är ju vansinne att sätta sig i den situatuinen när man efter 15 år äntligen känner sig tillhörande något annat än sin egen osäkerhet.
sedan prata han om barn. verkar som om gamlesmurf är rädd för att bli farfar igen. jag tycker nästan det är pinsamt när han måste tillägga då och då att det är absolut inte är brottom med barn, men det är kul. jävlar. jag är väl inte född igår?.. jag är väl dessutom en egen person nog att välja när jag vill bli ansedd som ett avlingsobjekt. jag tycker inte han har så mycket att säga till om när han själv har barn från olika delar i världen i många och långa års skillnader.
urs. jag blir så irriterad när han fantisirerar ihop om att jag skulle vilja leva det liv som han levde. jag skulle verkligen inte trivas så. inte för att han inte unnar mig mina framtidsplaner det gör han verkligen och är en mycket stödjande länk till alla mina påhitt.. ja! han är nog den enda som aldrig skulle säga nej till något som jag ville göra.. fast han hoppas nog på att jag ska vakna upp imorgon och känna att samhällsvetare vill jag nog bli, eller samhällstalare eller varför inte läkare för andra läkare?
nej. nu börjar min upproriska sida ta över för mycket. men ibland är han lite för fri i språket och sitt sätt att tänka.. för jag skulle aldrig vilja bli något han föreslår eller hoppas... jag känner faktiskt en fet press emellanåt. ja, vad ska han göra?
niklas är gammal nog med fru, barn, hus, bil och säkert snart hund, rasmus har redan klart och tydligt visat att han är ett moment 22 för att kunna påverka framtismässigt, pontus åker in och ut på polisstationen och jag är den fantastiska solstrålen som trädde från på röda mattan 1990 5 dec på det amerikanska privat sjukhuset i manila. jag skulle bli den pålitligaste och den smartaste av oss alla. verkligen inget illa menat mot mina fantastiska syskon, jag menar bara att jag ibland känner att jag står i pressens centrum och det förväntas nog mer av mig än att jag flyr yt i skogen och blir lycklig. jag får väl kalla mig själv för tjuren ferdinand i detta läget.. det spelar nog ingen roll vad jag gör med mitt liv. pappa johhny kommer alltid tycka att jag gör rätt val..... och fortfarande vara den pålitligaste och smartaste av oss alla... haha! neeej.. jag längtar tills jag slipper höra allt prat om vad jag borde göra med mitt liv.. längtar tills jag får ett samtal i veckan där han frågar om jag ätit ordentligt... det är mycket bättre.. men nu jag ringa min blivande sambo fabian och stöna ordentligt.. haha.... nej nu måste jag nog bli anständig igen.

wanna feed you like baby birds.

läskig rubrik när jag är fågelrädd. jag kunde ju också skrivit.... "hade velat amma er som som hästföl". när jag ändå är lika rädd för hästar som för fåglar. jag kanske borde ha möblerat om de orden? inget utav det blev särskligt proffsigt. jag slår mig ändå fast vid baby birds rubriken för den får innehållet att låta som om en avspänd, mystisk tjej har något att säga med allvar i sitt brinnande röda självfall till hår och sina vårdade fötterna placerade på jorden. jag är inte hon idag.
klockan ringde fyra imorse och alla förra veckans mysiga dagar och gårdagens dag var helt ur mina händer.
det känns fortfarande lika rätt att vakna och kisa över andra sidan täcker där fabian helt oberört ligger och sover. jag spricker i tusen kristaller varje gång han nyvaken ler mot mig. han är nog den enda som kan vända mitt dåliga morgonhumör på en sekund.
jag fick tillslut upp fabian ur sängen så vi kunde dricka te och spela lite kort innan jag skulle till tåget och han skulle vara mitt bästa sällskap under en sån tidig morgon.
det är alltid lika mysigt att åka tåg så tidigt på morgonen, även om det inte på något sätt känns lockande klockan fyra på morgonen när hela ens kroppsvärme ligger under täcket.... men det är fortfarande mysigt att åka x2000 direkt tåg på snö genom skogarna... tyst.... förutom den skånska tjejen som satt brevid mig och prata högt i telefon.. men hon var mysig och hade en stor låda till väska... tack och lov fick jag åka med ansiktet mot färdriktiningen denna gången också eftersom att jag drabbades av ett extremt illamåénde imorse.
när jag satte mina fötter på göteborgs perrong klockan nio var jag helt besatt och berörd av tystnaden... ingen sa ett enda ord.. inte ens den skånska tjejen med hög röst sa något nu.. det var som om göteborgs perrong var helig mark.
det är någon maximal skillnad mellan stockholms och göteborg central.. någon otrolig.. skillnaden är nästan helig. ska sluta med mitt religösa skitsnack.
jag somnade på bussen, somnade på färjan, somnade på andra bussen och stred i regnet och blåsten till skolan.
idag var skolan helt onödig. läraren jag behövde för att kunna gå vidare med de viktigaste studier var inte på plats och hade dessutom inte ens sett igenom mina välarbetade samhällsinlämningar som jag placerade i facket för snart två veckor sedan.. imorgon är jag ledig. jag kunde lika väl stannat i stockholm till på torsdag. kände mig lite besegrad och arg för att jag inte fått tagit del av informationen.
har fortfarande inte fått några pengar av kassan eller csn, ringde ännu en gång och protisterade emot att komma på fler möten och fylla i fler blanketter. det känns så fruktansvärt oproffsigt av dem att jag ska behöva springa och jaga efter dem. allt sånt ska ju i princip reda ut sig själv. känns inte som min skyldighet att upprätta det. men tydligen! givetvis var det inte jag som hade lämnat in fel uppgifter eller gjort något fel alls. det var csn själva som hade strulat till, glömt kontakta kassan och hela eländet. känner mig ännu en gång lite orättvist behandlad när de inte kan medela mig om mina rättigheter och skyldigheter och att de själva faktiskt har gjort fel och att jag återigen måste kontakta dem. oproffsigt som sagt. jag har ju faktiskt en gång i tiden betalt skatt och fortfarande gör. hur som helst fixade jag det vilket egentligen inte direkt är min skyldighet. men jag tänker inte gå och låta kitteln koka över för det när det finns så mycket annat att välja... som är bättre att lägga energin på.
jag kan ju inte riktigt påstå att det har varit någon typ av toppen dag. har sovit tre timmar i natt och känner mig lite nojig över fredag då jag ska på möte hos elevhälsan. jag känner på mig att det är i vanlig ordning efter en titt i gamla journaler och konstiga obehagliga frågor jag inte är ett dugg intresserad av att svara på längre. tänker fortfarande inte slösa min energi totalt på det, men jag bör nog förbereda mig lite så jag inte ännu en gång blir intalad att jag behöver besköka dittan och dattan hit och dit.
det är lite tungt. just idag känns det lite meningslöst att vara vaken... ska lägga mig jätte tidigt idag... se en bra film.. måste köpa fler filmer dessutom.... väntar på svar från stugan.. det har nog inte hänt något intressant idag.. det har verkligen inte det... jag får väl försöka sätta sprätt på veckan, sköta skolan, ta mig tid och simma, ta mig tid till kaffe med mina raringar, fira henriks födelsedag och jobba.... ser fram emot en hel del saker denna veckan.. men just idag är jag ganska kraftlös.

RSS 2.0