livet




.




I mitt hav av spyor




det är över

Varför duger inte bara passionen för livet?
Vill känna solen och meningen med livet igen. 
Vi känna värmen i din armar. 

.

I wish there was somethin’ you would do or say
To try and make me change my mind and stay
We never did too much talkin’ anyway


mina sista två veckor i Göteborg

jag kanske aldrig kommer tillbaka. 
jag hoppas inte det. 










som Jonas Gardell sa
när du rest dig 
vänd dig inte om
det finns ingen väg tillbaka varifrån du kom

jag kan inte sitta still och hålla hand




ser du något bakom molnen känner du lyckan genom sorgen



jag saknar det som inte finns och sprider ut mig själv i vinden
bara du kan bära det som gör så ont i mina ögon. vi har något stort
på gång, så länge ingen bryr sig om vilka höjder vi kan nå
på vilken sida som vi står.


Jag bryr mig inte om OS jag undrar hur de har det i Ukraina.

     

om allt nu bara var på låssas

vi kommer aldrig växa upp du och jag men jag har lekt färdigt

Min revolver har avfyrat sin sista kula



du har slitit mig itu.
jag lovar att jag avfyrat sista skottet.
jag har inte enda jävla kula kvar för dig.



.

Har skjutit mig själv i bröstet för sista gången.

Jag ser dubbelt




submarine i mitt lilla bröst

06.15... klockan 04.39 idag vaknade jag upp från en veckas koma. en något tung känsla simmade runt i bröstet medan jag försökte somna om. jag väntar nu in mitt presskaffe och stirrar på clementinerna i fönstret. äggen kokar och jag som inte ens är hungrig. ljud och ljus från en ambulans tjöt och lös igenom mitt köksfönster för ca 15 minuter sedan, i samma stund som jag stod med tidningen i handen och ögonen fick smaka på den bittra sanningen i världen. "kvinna svårt misshandlad" "våldutsatta ofta utan hjälp" "tre döda i attack mot flyktingar"

jag hade ändå tidigare denna morgon en slags motivation i bröstet.. samma som jag kände här om dagen när jag var uppe på gibraltargatan hemma hos erik och anton, jag kände liksom hur bra det var att inte bara vara hemma. jag blev så belåten av känslan att jag somnade hemma hos dem, ihopkurad framför tvn.
att lite miljöombyte kan göra en så tillfreds och utmattad.
känslan väckte liv i mig och min törst för att få uppleva den igen..
så jag antar att jag är på jakt igen.
ska slänga tidningen åt helvete, dricka upp mitt kaffe och äta mina ägg.

äh skräp

ett utkast jag lägger upp idag



kröp hem till Clara idag. hon lagade utsökt middag och utsökt efterrätt. jag behövde verkligen äta något riktigt och så här mätt har jag inte varit sedan julen 2012. det var nog senast jag åt mig så där ni vet smärtsamt mätt, någon gång var annat år går väl det bra. 
jag fortsätter försöka att hålla mig samman i nutiden. inte vrida på vad som hänt eller försöka lista ut framtiden.
tiden i sig är oviktigt egentligen... 
vad man tänker och gör är verkligt.
vill sluta tycka att mina egna tankar och idéer är slöseri med tid. vad fan spelar det för roll och för vem? det är ju mitt. min tid, verklighet osv. allting är så enkelt och oändligt hela jävla tiden.
varför springer jag då bara runt och är rädd om min tid? jag tycker att den är så viktig osv. det känns fegt. det är otroligt fegt. jag är nog ganska feg egentligen. men vad fan gör det mig för nytta att tycka och tänka så om mig själv? så trött på att vara bräcklig. så trött på ångest och rädslan för att trilla omkull. jag måste börja ta lite luft. sluta springa i hälarna och nicka åt allt. känns helt meningslöst att fokusera på motgångar när man kan leva. 
håll sig själv tätt intill sig är viktigt. 
 
 
 

.




nuff said




11 timmar sömn sedan torsdags. 
så här kan det fan inte fortsätta. 

RSS 2.0