.

sitter på apoteket och väntar på intyg för min medicin.. sånt man bör tänka på om man ska åka utomlands så man får med sig skräpet. ikväll drar jag till france en stund.. ska bli gott... ska bli gott att åka här ifrån! kommer tillbaka i mitten på juni... bon voyage! lite djurbilder från de senaste dagarna... i love animals... men det vet ju alla

Mikkel sover gott och jag väger mer än vad jag någonsin gjort! Men det är gött att ha lite extra egentligen. Nu ska vi ta oss an morgonmilen!

jag vill veta lite mer om sveriges vapenindustri. jag kanske har varit lite för mycket uppe i djur, natur, kost, träning och humanitet för att se mig omkring i det området. jag är nyfiken på hur den fungerar i sverige... det känns så nedtystat.. jag trivs jätte bra som svensk medborgare och vi jobbar ständigt för rättvis och för jämställdighet. för några år sedan existera inte ens pappaledighet.. i italien till exempel har männen rätt till två dagar föräldrarledighet, dagen då barnet föds och dagen då fadern behöver ledigt för att skriva på faderskapsbeviset. så jag tycker att vi gör rätt bra ifrån oss för det mesta och försöker värna och ta hand om varandra och nykomlingar från världen över.. även om det finns en hel del saker jag skulle vilja ändra på... jag önska det fanns någon stans alla burksamlare kunde få mat och vätska på under dagarna.. jag tänkte jag skulle köpa lite frukt och så till dem.. tänka? göra. så slipper svensson irritera sig på dem,.,de är ju hungriga!! har ni upplevt den känslan? i alla fall. den svenska vapen industrin verkar ligga väldigt lågt och diskret... men jag vet att de minor som små barn trampar på är gjorda i sverige.. här klagar vi över att skattepengarna går till apatiska barn från krigets rester... självklart ska vi ta ansvar för konsekvenser vi varit delaktiga i... urs.. whos gonna save the children.. jag vill krama om alla frusna övergivna kattungar och slå stänga ned produktionen av vapen i hela världen.. vi skickar vapen till kokainländerna också... varför? jag vill stänga ned alla läskfabriker, danska köttindustrin,,,, all köttindustri... vi måste ta hand om varandra! fastän vi står inför jordens undergång och döden... det är meningslöst i slutändan men det viktiga är att vi gör det.

går och tränar

det är så jag minns mig själv från högstadiet. delvis och ytligt. inombords var jag en rasande cooling som var väl medveten om allt. jag vägde 35 kg, hade en lila tandställning och rökte röda prince.... slitna jeans och en urtvättad tshirt... läste böcker på låssas, lyssna på musik som en galning och betraktade min omgivning. killarna kallade mig för mygbettet (oooohh mina små oskyldiga bröst) och tjejerna pekade högt och tydligt på mitt orakade kön. ja! jag var 13 år och ingen porrstjärna direkt. alla välformade tjejer med tuttar och string gned sig mot skåpen i sina korta kjolar och lät killarna se på. de tillät uppmärksamheten.... medan jag rättade till bucklan i mitt skåp och tvättade bort skällsord som hora, neger och pundare med dränkta aceton tussar. jag minns att jag blev alldeles yr men jag slapp i alla fall ögonen... en gång brottade en kille ned mig och skrev hora med en vit krita på min nya svarta skinnjacka.. det var lika accepterat som att klämma tjejerna på röven i matkön. i alla fall. det var aldrig någon som fråga chans på mig, tog mig på röven, spana in min klyfta (jag menar myggbett) och killar&tjejer markerade ganska tydligt att jag inte var en av dem... tack och lov. men varför? för min hudfärg, mina myggbett, hår på fittan, tandställningen, ursprung, sexuella läggning eller musiksmak? vi är grottmänniskor! nåväl... jag sökte mig senare i livet till pundare och knullade runt som en prostituerad och rakade tillslut fittan... och helt plötsligt växte det ut ett par tappra bröst. men det tog ett par år. jag slet ut tandställningen och rev ner alla texter och bilder på nakna smala tjejer från väggarna i mitt flickrum. gick vilse i bland alla ansikten... och sedan vid 16 års ålder hittade jag mig själv igen.. började söka mig till skog, djur och lugnet... lät håret växa ut., slet av mig min bh och kräktes på tanken av kukar... blev ett barn igen och började om i slitna jeans och urtvättade tshirts... man springer verkligen omvägar för att hitta sig själv.. känns som om jag hela tiden har stått och betraktat mig själv.. men inte på ett dömande sätt.. jag har haft mina dippar då och då men det är väl bara gött? jag skratta så högt och värdigt i efterhand. jag har aldrig känt mig påverkad av klyftan som sker könsorganen emellan.. kanske för att jag är uppvuxen med bara en pappa och bröder? vet inte.. kanske för att jag är så jävla grym. vad jag vet är att det som hände på högdraget har inget med
mina omvägar att göra.. eller? nej, jag började förtrycka känslor och utforska min kropp mycket tidigare än så.. hela mitt liv har handlat om att gå vidare.. så om någon daskar mig på rumpan på min arbetsplats eller om någon stirrar på min orakade armhåla på gymmet så träffar det mig inte..,, och jag vill säga det.. jag bryr mig inte om ni har gäddhäng, för mycket smink, botox, platta magar, mustasch, glasögon, kostym eller rena händer. vi har alla gått igenom samma förluster, press, ångest, motivation, väg och alls har vi vandrat in i den tunneln medvetet... vi är bara så avskärmade och låsta att vi inte ser varandra. tjäna

idag känner jag mig väldigt slö och lat. tog en två timmar promme imorse men sedan dess har det inte blivit mer än något ryck i köket. hååå. ska släpa mig ned till gymmet snart. och nu vill jag brista ut en underbar framgång i min hälsa! jag bryr mig inte längre om kalorier, socker, fett och synliga revben. det finns alltid i mitt bakhuvud och jag fyller alltid i vad jag äter för att ha koll på vad jag trycker i mig... men mest för att hålla koll på att jag äter som jag ska och det jag ska. jag satsar mer på träning och att må bra. jag är less på att vara trött, hungrig och känna ånger över att ha ätit musli. hörni! det är mysigt att grilla med sina vänner och äta det man grillar... istället för att sitta och stirra på maten och dra i innelåren. jag har lipat lite över att jag gått upp typ åtta kilo men det är inte konstigt... går man och svälter sig själv så tar kroppen direkt vara på det man äter när man väl börjar äta igen... mmkey? ät när ni vill och må bra! låt inte sjuka tankar ta över era kroppar!! vi är ju så fina! jag har släppt tankarna på fast rumpa och platt mage. haha, som om jag någonsin kommer få det? jag trivs med mina goda 46 kilo! puss

vi behöver inte göra oss till för någon. vi behöver få visa oss själva precis som vi är. det är okej.

det har varit ett par fina goda dagar med mycket promenader och häng i solen. jag som skulle gå till gymmet. blir nog inget med den där trimmade magen ändå. bryr mig inte!

det har varit en viktig helg och idag var det så fint väder att jag vågade gå barbent. även om jag vet att låren hänger slänger och dallrar oavbrutet så fick solen övertalat av mig brallorna. så idag har jag flängt runt barfota och halvnaken i göteborg. ätit yougurt och avokado i solen... mehhhee. druckit massor med vatten och ändå halvsovit mig genom hela dagen. jag har haft en jääätebra och fin helg.. tränat, sprungit, promenerat och varit med mina guldklimpar. ja, så gott är livet just nu. ska sova nu och fortsätta ta vara på det goda. det behövs inte grubblas över mina vänner. det är ingen ide att ligga vaken och försöka klura ut vilka val som är rätt. vad för planer som är vattentäta och hur man ska förhålla sig till imperfekt när man går vidare i sitt liv. jag vill vara mindre komplicerad än så men jag belastar mig själv och träffar mig själv med pilar som jag skjuter upp i luften i mina maniska tillstånd. men så är det. jag avslutar med några perfekta ord från en utav mina favoritfilmer. if you never take things serious, youll never get hurt. and if you never hurt, youll always have fun. så ta bort er själva från offerpositionen och välj livet. ödet är i framtidens händer och dåtiden tillhör inte oss längre så lev i det du upplever nu för det är inte i din ägo sedan eller för. tio dagar tills jag lämnar landet. bonjournooo! självständighet, styrka, hälsa och välvilja. mycket mycket starka bra karaktärsdrag och VAL. pusshej

här var det tyst

ikväll antar jag att alla klämkäcka salivspottande 20åringar fortsätter att uttrycka sig ock gnida sig mot varandras kön. jag försöker fokusera på att läsa och att inte tänka på hur hungrig jag är. tyckte jag nyss åt. jag har varit en aning ur form den senaste veckan, träningen har inte gått något vidare och jag har ätit väldigt konstig... men jag har sovit otroligt mycket.. jag har annars en super kondition, jag kan springa utan att stanna i 1,5 timma i snitt 11 km i timmen. det är bra kondis för att vara jag. men de senaste dagarna har vardagliga saker som att gå upp ur sängen för att hämta vatten varit överdrivet andfått. som om någon lagt en 500kilos människa över mig och bara gått här ifrån... ni förstår? imorgon har jag planerat att vända på det. jag kan inte ligga här och deppa framför hyrfilm för resten av våren. imorgon ska jag åka ut till hönö på lunch, pappa fyller år! så kommer farmor och farfar.. bästa bästa! finaste. jag har något sund förkärlek för gamla, djur och barn.. verkligen. hur som helst blir inte alla syskonen samlade detta året heller. niklas och några vänner segla till danmark och rasmus jobbar jämt som vanligt. det blir bara de yngsta som vanligt... men vi tre är inte ett skamligt antal och vi är mer än nog. sååå! jag vänder imorgon och bestämmer mig för att vara lycklig, fri och motiverad till att göra det jag vill. så hejsan hejsan, här har ni en bild på nya ögon.

så jag valde att bidra med lite pengar till rätt välgörenhetsorganisation. 90 ynka kronor för dessa pjuck och någon ungdom som hamnat fel får hjälp till rätt spår. sedan finns det en massvis andra sätt att bidra med självklart! men det ska jag tänka på när jag bär skorna... att det finns frivilliga som jobbar gratis för att sälja någons gamla skor till någon för en liten peng för att de vill andra väl.

vi är alla egentligen bara ensamma. ändå behöver vi bekräftelse och en mening med livet. kvinnor attraheras generellt av män som tar hand om dem, vi är genetiskt lagda till att falla för självsäkra superhjältar. män faller för tacksamma offer som kan försvara sitt hem och värdighet. ja ja ja ja, jag sliter oftast bort könet från allas ansikten och personligheter.. alla val är individuella men jag lovar er, i slutändan kommer männen bli som sina fäder och kvinnorna som sina mödrar. för mig spelar det ingen roll. båda mina föräldrar har levt ett gott liv och även om jag vägrar känna mig präglad av dem så vet jag att jag är en av dem. även om jag inte haft någon relation till min mamma på drygt 20 år så känner jag henne. jag vet ju vem jag själv är. ett enkelt löjligt och simpelt exempel på att jag är mina föräldrars barn. min pappa har alltid varit 100% och aldrig oroat sig för att slösa pengar.. han har gjort det han har velat utan att se sig om vem som följer efter. min mamma är inte bara jävligt motiverad och envis, hon trodde på sig själv och stannade aldrig upp och fundera över något. hon gjorde det hon drömde om utan att ifrågasätta sig själv
eller låta andras om och men hindra henne från att nå sitt mål. vare sig de båda har vissa konstiga förmågor, mamma kan stänga av känslor utan att ens sucka och pappa kan bli så arg så hans tankar inte hinner med.. jag erkänner också det arvet. men de är båda givmilda, genuina, ärliga och goda människor. med mer pondus och karaktär i sina fingrar än många jag mött. så jag är stolt över att vara mina föräldrars barn och jag skulle inte ha något emot att få behålla min mammas vältränade kropp och min pappas oändliga tålamod, lugn och livsglädje. så jag känner mig lätt ensam och meningslös... men jag lever. för att två olika vackra unga människor fann varandra under tidigt 80-tal. snuskigt jävla rika, orädda unga 30 åringar som kom från helt olika världar. deras historia får mig att förstå. vi kan inte vänta på framgång, vad vi nu än kallar lycka och på att något att leva för ska snubbla över en på gatan. man får se sig om och sträcka ut sin arm för varje minut. andas och ta vara på. om det finns något för mig i den här världen så är jag en hejdlös sökare. sov gott

- jag mår mycket sämre
- jag förslår att du ökar dosen

du kan köpa vad som helst till vilket pris som helst. om pengar inte har någon betydelse, varför lägger vi så mycket fokus på vart de tar vägen? om godhet finns, varför pratar vi om det som om den inte existerar? vi pratar om orättvisor men vi vet inget om rättvisa...

nu har jag deppat, dansat, ätit och sovit ett par dagar. igår sov jag heeeela dagen. förutom de tre timmar jag var ute med hundarna och de få timmarna på kvällen som jag var uppe och åt samtidigt som jag halvslumra till filmen melancholia. den filmen passar sig bra när man mår piss. och fastän jag tycker att kirsten dunst är extremt osmaklig på alla sätt så fick hon bära upp en karaktär jag känner mig väl igen i. åh martyr majsan. så efter att ha sovit ungefär 19 timmar det senaste dygnet tog jag mig an morgonmilen, ett par jordgubbar och lite grönt te. ska halvslumra till en bok eller nyheterna.. orkar inte riktigt tänka över något. hoppas på något mysigt reportage eller en dokumentär som är som rivjärn för hjärtat på svt. ska försöka träna, må bra och le.. det är inte långt kvar till strandpromenader i södra frankrike. jag känner mig så desperat av att bara få åka här ifrån. men jag undrar också vad som händer efter frankrike. hur ska jag förhålla mig till något? hur och varför? det får ses över. vi ses. känns. lever vidare... okej? pusshej

En rejäl viktuppgång. Skit

Linfen var för ca 20 år sedan kinas jordbruksamhälle. Frukter och grönska. Nu består det av industri och förorenad luft. De som bor där kan inte gå ut utan mask.. De blir sjuka och dör. Och det är vardagsmat. Krig är vardagsmat. Skjutna civila barn är vardagsmat. När ska vi inse att en orakad armhåla är skitsnack? Jag hatar oss ibland. Jag hatar mig själv för att jag går upp i vikt.. Min kropp behöver det. Och samtidigt så blir pensionärer misshandlade på gatan, barn våldtagna och kolindustrin regnar över vackra jordbruksamhällen. Regnskogen skövlas och i dess bäckar söker man guld, river upp skogens grunder, tar ifrån unika djurarter och unika människor deras hem. För att de inte kan försvara sig.


Har ni tänkt på de här BIG PACKen man kan köpa i affären.? 500g färsk spenat.. 2 kilo köttfärs. 10 liter läsk för 30 kr och ja, köp mer så sparar ni mer! Låt mig översätta köp mer så äter ni mer. Jag köper 90% ekologiskt och de förpackningarna är inte lika stora, inte i närheten av de storlekarna och det är inte lika många ägg i kartongen. varför ska jag köpa 30 ägg för 25 spänn? Varför ska jag äta 30 ägg!? Jag äter inte ens så många ägg på en månsd och då tycker jag ändå att jag äter mycket ägg. 500g spenat som är så sönderbesprutad så jag kan lika gärna dricka vatten. Det unnar nog familjer och större hushåll.. Ni förstår vart jag vill komma och ni förstår att jag vill förstå. Men jag betalar gärna lika mycket gör 200 g ekologisk spenat som man kan betala för 500 g Ica maxis spenat. För jag vet att det är bättre och varför ska jag välja att köpa mer bara för att jag kan? Bara för att jag har tillgång och resurs till att köpa mycket mat så behöver jag verkligen inte göra det! Jag kan äta tre äpplen under en dag och träna 6 timmar och jag klarar mig! Galant, bara jag får tillräckligt med vatten. Man ska äta var tredje timma och man ska äta sig mätt. Självklart! Om vissa behöver äta mer än andra så kanske det unnar dem att köpa massa billig köttfärs.. Men tanken av det för mig får mig att må lite illa och dåligt.

Jag fortsätter gå upp i vikt. Inte fan är det muskler. Jaha. Så jag ska komma med några genialiska åsikter och kanske lägga upp en bild på en vältränad vad... Nej. Det regnar och jag somnar om...

the problem

fan fan fan. jag har skrivit ned allt jag känt sedan jag lärde mig skriva... jag grät aldrig, jag skrev. jag skrek aldrig för jag skrev. jag visade aldrig vad jag kände för jag skrev. jag vet inte hur det fungerar eller hur man gör. jag har aldrig stirrat ut någon eller blängt, jag har bara inte kunnat uttrycka mina känslor. bara för att jag inte kan gråta betyder det inte att jag inte brister inombords. bara för att jag inte pratar om det betyder det inte att jag inte lider. men jag säger det till alla tidigare utsatta och fortfarande utsatta. vi är inte offer, vi lever fortfarande. någon må ha berövat år från vår barndom men den resterande tiden tillhör oss själva. vi är inga märkta offer, vi är överlevare.

i cant be the stranger that sleeps in your bed.

är jag förvirrad, missledd och blind? är inte vi alla det?

godmorgon. jag är hemkommer från morgonens långpromenad. just nu saknar jag datorn lite.. att använda telefonen när man bloggar gör att mitt synfält minskas en aning och min kreativitet till skrivandet tröttas ut väldigt fort. men vi står på oss med livet utan dator ett tag till. jag tänkte bara gå in lite fort och tipsa om en affär som heter bara bra mat som ligger på norra gubberogatan 30 i göteborg. liten, enkel men mysig och bra mat. allt är eko självklart! nu är det mysigt väder... fuktigt, lite varmt och det luktar så gott i skogen! halka över trädrötter och känna doften av alla nyfödda växter.. håå. ska dricka pepparmint te av märket clipper som förövrigt är det enda ekologiska och rättvisemärkta teet som inte innehåller något som helst skräp. jo.. så är det. ska dricka te och sedan ut i skogen. hoppas på att lilla mimmsi ska komma på fruktlunch idag. puss

det är en hel del jag vill blogga om idag. men mitt huvud hinner inte med.

för mycket fritid

nu är jag så trött på mina tankar! trött på vad jag känner och vad jag inte kan känna. nu rycker jag på axlarna igen och talar om för mig själv att jag bryr mig inte.. jag är lugn.. jag älskar och jag är älskad. jag är förkyld och gnällig.. rullar runt i soffan under stora täcket.. väntar på att erik ska komma hem med myskväll till mig.. jag vet att det är sent... jag vet att jag inte har kunnat springa mina mil idag... en vanlig dag för mig! 06.00 klockan ringer , 07.30 frukost. 08.00-10.00 promenad 10.30 frukt 12.30-13.30 promenad 14.00 lunch 15.00-17.00 promenad 17.30 frukt 18.00-19.00 springa en mil 19.00-20.00 sim el styrketränig inkl strech. Om jag orkar 1 timma promenad extra. Ändå är min rumpa sladdrig.. Hemska gäddhäng och tjock mage!! Och hemska skuldkänslor som aldrig tar slut.. Tjockis

att äta när man inte är hungrig är obehagligt men viktigt. 100 - 200 kalorier var tredje timma från att man vaknat till 3 - 4 timmar innan läggdags.. 2 - 3 liter vatten. 3 - 6 timmar träning. just nu gör jag min egen dokumentär om dieter och skönhetsbubblan. så mycket fritid har jag! på fredag ska jag på konsultation angående fettreducering.. jag kan ju inte sitta här och snacka skit om folk och andra när jag inte har en aning om vad det egentligen innebär. jaha, jag kan se på skönhetsbubblan och läsa i tidningen.. och det blir min uppfattning? inte riktigt. det vi själva skriver om andra och oss själva. våra upplevelser och syn. det är vår egen uppfattning och verklighet.. så vad vi än försöker känna när vi betraktar andras verk och känslor så kan vi aldrig förstå.

ligger och lyssnar på simon och grunkan... shyssar allt annat. allt annat ska vara tyst.. allt utanför detta rummet är svammel och meningslösa åsikter., stänger ut det., bränner ned det... det betyder inget.... bara gör något eller var tyyyyst... gör inte runt mig bara..

jag drömmer ibland om en slank midja och synliga magmuskler.. men bara drömmer.. jag tycker att jag själv är attraktiv som jag är.. sedan så handlar det inte om ytliga magmuskler och om bristningsfria ben.. vi är ju alla så vackra och har så fina karaktärer som vi är. bara vi låter det komma fram bakom skalet klätt i perfekt hy och synliga nyckelben. just idag har min mage varit svullen mega.. varför vet ingen vad det är? kan dricka ett glas vatten och det ser ut som att jag hävt i mig två liter kolsyra och fem pizzor med bara ost.. åhå. jag kanske har lite komplex för denna kroppsdel just för att den alltid är svullen.. tycker inte om tajta tröjor och det spelar ingen roll om jag tränger mig i ett par spanx, den är fortfarande svullen och påträngande.. många säger att det syns inte så det spelar ingen roll. men jag KÄNNER den fortfarande.. bryr mig inte om den syns! ibland har man en synlig finne, munsår, valk, gäddhäng och ibland har man en svullen mage. spela roll. men den känns! trögt att andas, trögt att röra på sig... trögt. jag tränar, provat olika mediciner, ätit, inte ätit och olika dieter. men vad fan ska man göra? min läkare säger att det kan vara för att jag är så smal och någon stans måste ju dina inälvor få plats... meh. så jävla dålig övertalningsförmåga.. jag tvekar på att inälvor ska kännas så här? jag får göra det som hjälper bäst.. tränga på mig ett par bekväma tajts och ta mig en lååååååång promenad.. hö.. klarar inte av att känna mig så tjock.. tycke inte om att känna mig mätt. det är en ångestfrankallande känsla för mig.. ordet mätt får mig att aldrig vilja äta igen.. jag vill få ut det här ur mitt huvud! det här med mat. vad som är rätt och inte.. jag äter alltid för lite även om jag blir uppmanad av fina familj och fina vänner att mat är gott och bra för en.. men ändå känner jag mig alltid så jävla träffad när jag ser på du blir vad du äter och känner mig skyldig av av att bara se åt ett håll där jag vet att det serveras snabbmat.. känner mig så smutsig av en skiva ost och äter aldrig äggulan av ägget.. tanken ris, pasta och potatis får mig att ganska fort nypa tag i mina innelår. jag får skuldkänslor av att äta frukt! för jag vet att det innehåller socker och bidrar till bukfetma.. ibland står jag utanför min kropp och ser på mig själv. jag ser inte underviktig, jag ser ut som vem son helst.. det är bra.. det är ju bra.. varför denna ångest? mat är skit. det är dåligt för dig.. det gör dig tjock. besviken på dig själv och du kommer att misslyckas! om du låter siffrorna på vågen stiga bara för att du vill ha en ostsmörgås så är du svag! gå ut och spring in odugliga tjockis... helt normala tankar i mitt huvud varje morgon.. men jag äter :) bär, frukt, grönsaker, nötter, alpro soygurt, ägg, fisk, kvarg och fiberhavregryn.. ibland får jag hetsätningsattacker... då äter jag VAD som helst. förutom kött och pasta, ris el potatis.... men fan för magen idag!! nu ska jag dricka vatten och promenera tarmarna av mig. här har ni bilder på min svullna mage och "magmuskelr" iho

ligger i sängen och drar mig... hohi. ska springa bort till gymmetzzzzzz....

ingen vill känna sig bortglömd. den känslan måste vara verklig... eller? jag har svårt att säga till när jag verkligen behöver vänskap.. för jag har alltid velat vara ifred.. men den senaste veckan har inte varit ett skämt... den har varit på riktigt, det som hänt och mina känslor har varit på riktigt. och ärligt. det var viktigt att se sig om på hönö.. väntade hela söndagen på en bestämd lunch... tränade istället. åkte till trollhättan ett par dagar och blev bekräftad min existens... fina fina äkta.. planerar fortfarande en köpenhamnresa... och så är maj ändå fullsmockat... jajajaja. har tränat som vanligt och vistats i solen... blivit brun och bortglömd. cut cut

solcellen i mig har vaknat till liv. har spenderat ett par dagar i trollhättan... varit ute och sprungit, promenerat, hälsat på fåglarna på spikön, gosat och busat med en grand danois hane på åtta månader, myst med anni, suttit ute i stures trädgård till tolv på natten och druckit ett glas vin och ätit massor med nötter och härliga frukter från ekokassen, hängt med svärmor och sett på six feet under, druckit mycket te och just nu njuter jag i solen med erik...... och duvorna pratar på bland träden och gråsparvarna hoppar runt våra fötter medan jag smular ner mitt äpple över marken.. just nu mår jag väldigt gott.