lost
känns som om någon har skjutit mig i ryggen.
this is the end of you and me
first class baby
förbereder mig inför helgens fotoshoot
its gonna be fabolous
see if give a shit of any of you people
jag sänker alla osynliga stridsyxor till allt och alla. har kommit till en punkt där jag inte bryr mig längre.
got some groin up to do
blow
ja, det är ju fortfarande en av mina absoluta favoritfilmer.
vill leva det livet. litet tag
morgonmys
sitter och plågar mig själv med tankar.
ska äta lite jordgubbar och njuta av att det är ett bra datum.
ska äta lite jordgubbar och njuta av att det är ett bra datum.
remember to breathe
känns som om jag äntligen är på väg.
a blast from the past och folk vi knullat
give me peace
märker ingen att jag är upptagen med att inte lyssna på vad ni har att säga.
vill sätta mig i ett fordon och åka långt här ifrån
13 år 13 år 13 år 13 år 13 år 13 år 13 år
vill sätta mig i ett fordon och åka långt här ifrån
13 år 13 år 13 år 13 år 13 år 13 år 13 år
she talks to rainbows
kräktes just av själväckel.
så är det ibland. det är vardag.
smakar på tonåringen i mig, hon var en av de bästa som levt i min värld.
stark, orädd och äventyrlig. hon var också destruktiv, opålitlig och galen. men hon var bäst.
av alla personer jag levt så var hon starkast, obrydd och obräcklig.
när allt man levde för var kickar, ramones, hole slitna jeans och korta klänningar.
ska bli 13 igen.
confess
jag misstänker att folk börjar undra om jag ens är något litet tacksam över någon/några.
jag förstår det eftersom att jag är väldigt dålig på att nämna.. kanske ibland visa.
men dem existerar. det är dem som reflekterar överlevaren i mig.
jag har bara svårt att tillåta folk tro att de enda jag lever för är andra men mer svårt att låta andra tro att jag inte är tacksam, älskar eller vet vilka jag har. jag vet precis. det finns dem jag är extra mån om.
och jag ser svart om tanken ens skulle slå någon annan att göra dem illa.
och jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag skulle göra dem illa, oavsett anledning. och det är permanent.
även om jag stängt ut allt jag kännt länge för att överleva en annan vardag så är största anledningen till att överleva när man har någon/några att leva med.
jag förstår det eftersom att jag är väldigt dålig på att nämna.. kanske ibland visa.
men dem existerar. det är dem som reflekterar överlevaren i mig.
jag har bara svårt att tillåta folk tro att de enda jag lever för är andra men mer svårt att låta andra tro att jag inte är tacksam, älskar eller vet vilka jag har. jag vet precis. det finns dem jag är extra mån om.
och jag ser svart om tanken ens skulle slå någon annan att göra dem illa.
och jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag skulle göra dem illa, oavsett anledning. och det är permanent.
även om jag stängt ut allt jag kännt länge för att överleva en annan vardag så är största anledningen till att överleva när man har någon/några att leva med.
åhnej
.
