.

har hittills haft en väldigt fin torsdag. lång morgonpromenad och mysmys med mimmsan... åhååå. hon är fin hon. jag känner mig lite bättre. jag blir så frustrerad över mig själv när jag mår kasst.. jag tänker ju så mycket med varje cell i min kropp på djur och människor som lever i hemska förhållanden och tvingas till handlingar de inte vill genomföra eller behöver se det ingen förtjänar att se. visste ni att i kina är bordeller inte olagligt. de flesta personer som "jobbar" där är kidnappade barn främst. det verkar inte heller vara olagligt i kina? eftersom att regeringen inte gör något åt det. föräldrarna själva får anställa någon som kan hjälpa dem att kidnappa sina barn tillbaka. urs!! vad är det här för värld? så ligger jag här och nyper mig själv i låren för att jag gått upp i vikt! som om dessa blåmärken kommer förändra världen? ligger här och jag en idiot av mig själv.. jag är inte stolt över allt jag gjort eller gör... men jag ångrar INGET... vissa handlingar kanske var onödiga.. men jag ångrar det inte. man kommer inte över smärtan men man lär sig leva med den. så är det. det är livet.. ska lyckas.

började dagen med 3 timmar promenad . har ingenting att skriva om. försöker plocka ihop bitarna som fallit av det senaste. fortsätta.

det är bara att fortsätta antar jag. vänta lite till. orka lite mer och le tillbaka till det och de som vill besegra en. efter att ett par veckor varit mig själv och "mått bra" är jag paj igen. lagom till resan.. äter, spyr, går upp i vikt och föraktar mig själv något hopplöst. jävla hjärna. jävla svaga mary. hopplösa jävla kropp. för det mesta trivs jag ju med livet höra hemma, pysslandes och äventyr med hundarna i skogen... bland mossiga berg och kilometer långa motorvägar.. hundmöten och intressanta människor.. men när jag vill tillbaka till en vardag med ett vanligt jobb, rutiner och vanlig miljö... en stuga att måla på.. ja, då vill jag verkligen tillbaka mer än att leva i det nuvarande livet... och jag vill författa.. satsa hejdlöst.., för att lyckas måste känslan för framgång vara större än rädslan för att misslyckas... det är så mycket jag vill... jag vill regissera och spela i filmer.... inspirera vilsna ögon och nöja mig med inget.. sitta i högt gräs utan att vara rädd för fästningar. skriva böcker för resten av mitt liv... aldrig mer låta mig och de jag har i mitt hjärta låtas påverkas av allt som hugger... att alla får överleva och kan ta emot det som hugger. att vi kan ge oss själva chanser... tro och hoppas.
överlever den här stormen.

ligger i soffan och är lite besviken på mig själv. men den känslan upphör. imorgon bitti är det morgonmilen som vanligt. det är en underbar rutin! sedan ska jag möta upp anni runt tolv. vi ska säkert tussa runt på ekostore och fotokompaniet i vanlig ordning! erik är ute ikväll. jag är tråkiga flickvännen som ligger i soffan med en burk nutella i ansiktet. åhhh. hoppas det är lika fint väder imorgon.... och på söndag. då ska vi till borås och se konst! förra helgen var vi på konstmuseet och hasselblads. de som inte hann se ernest coles verk borde verkligen kolla upp det och läsa lite om honom... bara för att få lite perspektiv och känna något.. det är starkt. han var det.
i alla fall. nu ska jag ta min medicin och sedan sova... hoppas alla har haft en underbar fredag. puss

att tappa kontrollen är en smärtsam förlust för sådana som jag. att vi alla är olika är ett oundvikligt faktum, ändå kan vi ställa samma diagnos på flera människor. räkna in oss i olika samhällsklasser och bygga oss ett socialt nät efter det. vi är så strukturerade, manipulerade och beroende av att få bli organiserade enda sedan födsel. vi tror att vi är unika och har vassa åsikter som spelar roll när vi bara är myror i universum som behöver få bli knullade och stoppade i fack för att överleva... och ja, vetenskapligt så behöver vi syre, föda, vätska, muskelmassa och ett fungerande blodomlopp... celler.... men vi är ju bara atomer... vilsna själar på 21 gram som vi lägger ner en hel livstid på att hitta. vi försöker hitta något att ta vara på. livet, skimrande stenar, ljusets hastighet och någon annan individ som är beroende av vår bröstmjölk eller beröring. vi gör uppror mot kroppshår, blir självkritiska och hittar anledningar till varför andra är så mycket sämre än en själv när vi vet att dessa anledningar är skapade av en osäker och dålig självkänsla. vi finns i våra kroppar så tillfälligt och vi lever i en av alla parallella världar... vi är bara kosmiskt krut i kött och blod som vill ta för sig av den omgivningen och miljön vi råkat hamna i när vi omedvetet simmade ur vår skapares könsorgan in en annans för att spräcka en trög hinna och sedan fästa oss i en fuktig vägg... slita oss ur ett minimalt hål i förhållande till den energi och börda vi sedan ska utsätta stackars individer för.. var och när växte själen fram? när vaknade vi till liv och blev en medveten organsim i andevärlden? där tid och utrymme är obetydligt.... outbytligt... ändå är vi andligt sätt så ombytliga och billiga... för att inte tala om fantasilösa.. när ska vi vakna upp och använda den där själen? helt ärligt... sluta kritisera och spekulera i andras relation till livet och framgång. alla spelar vi olika roll för någon/något och vad vi än gör och tänker så kommer de alltid finnas någon som är villig att förakta en och prata illa om ens handlingar... så istället för att försöka guida och trötta ut oss själva med våra värdelösa åsikter för omvärlden kan vi väl rädda oss själva
från att bli fördelade i bestämda fack...
vi har ju faktiskt en själ... jag bryr mig inte om andras val.. jag väljer själv varje dag, hela tiden... och jag väljer att med mitt eget jag, min välvilja och min styrka på mitt sätt att hantera och ta emot folk kastar för skit omkring sig.. jag kan ju inte göra så mycket än att ta ansvar för mig själv.. vad andra gör är vad de gör.. och vad jag vill göra får jag väl göra så gott jag kan... vi måste ju respektera att vi är fler än bara de som syns på tv och i tidningen.. såpass mycket intellekt har vi väl ändå? att vi kastar skit på varandras sätt att vara och deras erfarenheter eller vad de har valt för liv är ju som att skrika ut "jag har dåligt självförtroende och jag önska att mitt liv varit lika pissigt som andras
så att jag också kan förstå... så jag slipper leka lådsas martyr!" men saken är ju den att det spelar ingen roll vilken fitta du föddes ur eller vilken samhällsklass du är uppfostrad i, vems
kuk du sugit, fitta du gnuggat, våldtäkt du upplevt, smällar du tagit och orättvisor du sett, känt eller hört... vi är ju alla unika, olika och andra själar.... ÄVEN om vi alla får kalla oss för individer... även om vi alla kan vara förkylda, kära, ledsna, destruktiva, kåta, lyckliga och självmordsbenägna... för visst är människorna den mest intelligenta arten? vi självdödare.

Vänta lite nu... Jag bryr ju mig faktiskt inte... Jag har inga osynliga stridsyxor eller hemliga agg mot någon.. För jag bryr mig verkligen inte... Jag kan ändå bli lite smickrad över att folk lägger energi och vill tro att jag faktiskt bryr mig... Men det gör jag inte... Jag går till gymmet i tre timmar... Sedan äter jag tills jag spyr och jag bryr mig inte... Jag borde göra det medan jag kan! Jag har ändå hävt i mig jävligt mycket skit i mina få dagar i livet och det enda jag åstadkommit är lite babyfett på magen... Och jag bryr mig inte! Jag gör inte det! Jag har bara ett överdrivet kontrollbehov ibland men egentligen bryr jag mig inte om det heller... Jag bryr mig inte... Jag är inte beroende av något... Jag skulle kunna bli utkastad och hemlös... Pank och dumpad. Men ändå respektera andras viljor och för jag vet att jag själv är en egen person som har ansvar för mitt eget liv.... Och jag bryr mig inte! Men jag har det så bra, jag är så välsignad på ett sätt.. Jag har slagits och jag har förtjänat... Så nu
är det dags för mig att sluta bry mig ännu en gång... Sluta lägga tid på skitliv... Sluta äta tills jag spyr och gumma tills jag svimmar... För JAG bryr mig inte... Puss mina kära

är på hönö ensam. med min kära far. han tvingade i mig tre pannkakor... så nu ligger jag här helt golvad! försöker att inte kräkas.. men ångrar mig inte! efter tre timmar på gymmet får man unna sig lite pannkaka? gjort något bra då får man göra något dåligt... som lilla landet lagom lever och lär. skriver mer någon annan dag... när jag orkar andas igen haha.

hemmagjorda

ja, må vera leva! hennes tårta jag och Isabelle bakat. en konstig bild på mig. bild på snygga jeansen. bild på albin. bild på erik. bild på luddet... jo, jag har blivit helt fixerad av min mage... jag börjar faktiskt trivas med att den är lite pluffsig!!

åh, idag är jag alldeles matt på ett bra sätt. igår var ännu en väldigt aktiv dag, träna, promenera, springa, pyssla här hemma och läkarbesök. intressant provtagning. tre spräckta vener senare lyckades de äntligen få sugit ut lite (5 rör) blod ur mina armar för att skicka på labb. vägning och mätning gick bra! jag har krympt en halv cm på längden. så jag är numera 161,5 cm lång för att vara korrekt. så kort men så cool. nästa vecka ska jag göra i princip samma sak, i alla fall vägning och måttbandet. de är väldigt måna om mig... sött! vi spenderade vår kväll igår hemma hos söta isabelle... fixa lite inför veras födelsedag som är idag! 21 år.. då har vi känt varandra i 9 år i år då snöflingan... fira ett decennium nästa år. i alla fall så var det jätte mysigt igår kväll med bakandet och lilla mysiga isabelle. jag beundrar den söta individen väldigt mycket... det blev väldigt sent hos isabelle igår så idag blir det nog inte många rörelser. ska ut och motionera om en stund.. sedan är det födelsedagskalas... men först ska jag bara vara här hemma en lååång stund... idag åkte albin hem... vill att han ska bo i göteborg.. men ingen separationsångest då vi ses så snart igen! åhhhhhhhhhh. nu somnar jag lite.. puss

http://thinspox.tumblr.com/

sitter i väntrummet idag igen. idag ska jag ta blodprov, väga mig och ta mått. känner mig som en baby. igår fick jag ännu en gång ligga på en brits medan min söta läkare från island klämde på min magen. hon har en så gullig brytning och hon är lugn... så allt hon säger känns okej. igår var mimmi, anton, rasmus och david över på middag. albin och erik hade jag redan hemma så det var jätte mysigt. soppa, pannkaka och vem vet mest på tv. känns bra att dom känns. nu är det min tur! hoppas det är carslile som ropar in mig idag.

ibland vill jag stanna upp och vila benen men jag låter bli. risken att inte orka gå vidare är för stor. känns som att jag ännu en gång låtit det förflutna förbli just det de är. hänt och förgånget. jag har det bra nu. jag mår för första gången på så länge bra. jag är mig själv igen. det fick mig att bryt ihop förra veckan. i lycka och rädsla och allt som ändå är bra att känna. jag känner mig så stark. just nu tänker jag inte låta något förstöra den känslan. hinner inte skriva mer nu! ikväll är det soppa och pannkaka hemma hos oss med fina vänner. hej!

Efter en promenad och ett litet träningspass så somnade jag om så gott. Har legat och sträckt på mig en stund med hundarna. Ska snart ut på en ordentlig promenad. Har just tryckt i mig hommus och sallad... Mysi mysi! Jag bantar inte, jag försöker inte gå ner i vikt, jag svälter mig inte, jag har inga sjuka fysiska mål. Okej? Jag ville bara tala om det för er. För jag gottar mig som fan ibland för att jag vill det. Och jag äter det jag vill. Jag förstår inte varför det kan vara mer accepterat att äta chips, godis, cola, pizza och alkohol än att välja bort pasta, potatis, bröd, mjöl, grädde, smör, socker och kött. Varför är det så "tabu" att vilja vårda sin kropp? I min familj har vi alltid ätit gott, det finns alltid ett skafferi fullt med kakor, chips och choklad. Kylen är ett utbud av olika delikatesser. Det finns till och med två kylar. Den andra är i och för sig full av frukt, grönt och drycker. Min familj är lite överkonsumerande och älskar att unna sig. Och jag är en av dem. Men jag har lite andra tankar och värderingar än dem när det kommer mat. Men när jag väl är där blir jag precis som dem och tar en tugga från varje hylla utan skuldkänslor. Så är det! Jag är ingen pro-ana, superaktivt hälsofreak. Jag gör det jag vill. Jag tycker thinspiration är kul och jag tycker om att läsa om olika dieter! Jag är intresserad av sånt. Jag följer bloggar ger en anorektiska tips och bilder. Men jag är inte intresserad av att förlora kontrollen igen. Så! Nu var det sagt. Ha en underbar dag. Puss. En liten bild på luddet också!

låt inte din svaghet förstöra morgondagens drömmar. börja inte imorgon när du kan börja just nu. japp japp. har haft en härlig dag med erik. hoppat runt bland klipporna.

fin morgon och förmiddag. sprungit, tränat, städat, duschat och myst mig med lyxsmoothie. älskar att gå upp tidigt på helgen. nu ska en glad och fri majsan gå på vernissage med lilla A, sedan möta upp min älskade E och åka ut till hönö. jag har planerat härligt cykel och bergsklättrings-äventyr inför imorgon! se om erik peppar det. ha en underbar lördag alla fina vänner! en liten konstig överlägsen bild på min outfit.

ligger i sängen redo i mitt löparställ. har återhämtat mig efter gårdagens intensiva sju timmar av flängande, fotande, frysande och fysiska arbete utan mat eller energi. det var kul! men skönast var att krypa ner i fåtöljen med morgonrocken och halvsova till tv. haha... nu ska jag ta mig an morgonmilen.. idag är det lördag, senare idag blir det vernissage med anni och åka ut till hönö. mysi. nu! springa tills benen ramlar av. hittade ett litet foto av mig i fikarummet hos fotografen. hej!

Då var den internationella kvinnodagen nästan över. Vissa har hyllat sig själva lite mer än vad de bör (jag gör det varje dag), hyllat varandra eller bara gått och spottat saliv för att samhället har varit tvunget att skita ut en sån här dag för att dagens människor är snåla med uppskattning. Till kvinnor? Känner mig lite kluven. Stackars kvinnor får aldrig ta någon plats så vi borde ge dem en dag av de 365. Ändå har jag svårt att få något tidsbegrepp, vi lever ju i en sådan sjuk tid. Men jag fastnar vid den internationella delen av dagen. Vi svenska, fredsmäklare, "miljöhjältar", osäkra konsumenthoror som kör fingrar i halsen när vi blir osäkra har INGEN aning om vad denna dagen betyder för de andra individer. Där kvinnan inte har en självklar frihet. Dagen ägnas ju och uppmärksammas för dom. Jag tycker absolut att vi VARJE dag ska kämpa för alla som är förtryckta och ensamma. Men om denna stämpeln i världsalmenackan lyckas hjälpa EN så får den gärna finnas med för resten av min livstid. Sedan kan vi spotta saliv eller uppskatta hur mycket vi vill. Våra åsikter och känslor är ganska egoistiska oavsett.. Det är fortfarande det vi gör som avslöjar våra riktiga jag. Annars har jag haft en mysig dag.. Hundpromenader, träning, ta hand om mig själv och middag/fika med Jesper. Imorgon är det plåtning igen så jag ska sussa nu. Ta hand om era hjärtan och hjärnor. Använd dem väl.

Det är den internationella kvinnodagen. Det fira jag med bär och lite stök i tvättstugan. Jag tycker ändå, vare sig kön, ursprung, djur eller människa. Ålder. Så borde man alltid uppskatta individers insatser i ens liv och goda bidrag till världen. Men eftersom att det ändå är märkt i almanackan så vill jag hylla två kvinnor som betyder mycket för mig. Min farmor solvieg marianne ling. Hon har varit min enda kvinnliga förebild under min uppväxt och jag kan inte tänka mig en bättre vägledare till att bli en kvinna (vuxen människa). Hon är så godhjärtad, givmild, rättvis, stark, klok, äventyrlig och har humor. Hon vet vad hon gör och säger. Hon är ett musikaliskt geni, pysslig och en mästare i sin trädgård. Jag önska hon kunde leva för alltid. Kvinna nummer två är så klart ingen annan än Mimmi Amanda christiina Nilsson. Hon är min person. Det är ovist för många vad ens person innebär, vi är alla fria att tolka dessutom. Men Mimmi är personen jag skriver på en anhörighetsblankett, mitt vittne när jag gifter mig, min hand att hålla när jag är rädd, personen vid min sida i ur, skur och solsken och jag kan berätta ALLT för henne. Hon har en energi och ärlighet som är inspirerande. Hon är fri och pålitlig. Hon vågar bryta ihop men håller ändå ryggen så jävla sträckt. Hon är en av glädjespridarna i mitt liv. Love my women! Det var allt för denna morgon. Love

alltså.. lite vresig blir jag när jag ser min sladdriga kärringrumpa och allt övrigt fett på kroppen. vi kan inte alla ha mimmis tur liksom! men jag kämpar ju som en hyena... tycker jag själv. jajajaja. nu kan ni sitta och gotta er åt era fasta rumpor och platta magar medans jag i alla fall kan köpa snuskigt dyra kläder och bli fetare.

sitter jag i rocken med åldersnojor igen? nej, men jag insåg imorse min verkliga ålder. 21 och 4-5 månader gammal. jag har inte tänkt på hur länge jag levt på länge... bara på att jag lever. ålder är inte avgörande för vem man är eller hur man hanterar situationer. men jag är ovis min ålder. jag har svårt att avgöra tid och distans ibland. något som hände för längesedan, fakta som jag inte ens erfarat kan lika väl hänt för fem minuter sedan. min fantasi har starka känslor och jag blir så inlevelsefull. våra val här i livet ger oss inte rätten att sätta en ålder på oss själva för att normen i övrigt har en viss ålder över vissa aktiviteter eller livsval. jag känner mig så ombytlig och anpassnigsbar så det är omöjligt för mig att erkänna min egentliga ålder. så länge vi klarar av att vara oss själva, starka, rättvisa och goda så är tiden inte avgörande. med tanke på att jag kan sitta här med mig själv och prata om något så orelivant tyder på att jag börjar bli frisk. så det är väl dags att slänga av sig morgonrocken.

jo, det är hysteriskt kul när vi tror att vi kan påverka varandra med sitt eget ego. vi gör vad vi vill, så är det. så enkelt är det. det är en märkligt kraftfull känsla att stapla runt i höga klackar.. vill punktera alla med mina vassa klackar. alla vapen, bildäck och så vidare. åh, det är så mycket man vill. just nu vill jag simma runt i saffransbullar, vitt bröd, sultanrussin, cokladdoppade mandlar, cocosgodis och rombollar. men istället är det dags för lite kvällsmotion och tänkte slänga en liten ostig kommentar till mina kära fina vänner som jag ibland nämner i bloggen. thak you for let me be a part of you good spirit, open mind and big heart. yours truly /majsan

saffrante, blodapelsin och groddar. lutar mig lite i plyschfotöljen och kikar på en jätte mysig dokumentär. har ganska nyligen kommit hem från morgonmilen och ska snart träna. hundarna ligger i en liten hög och sprattlar med tassarna i sömnen. veckorna och dagarna går fort nu! det känns verkligen skönt och så är våren på väg. vi smider planer och planerar. men jag vågar inte säga för mycket och jag vågar inte släppa fri alla känslor kring planerna ännu. för just nu har vi så mycket ansvar och mycket annat att stå i. jobb, lägenhet, läkare, hundar och framtid. men jag känner mig ändå väldig lugn över det mesta. känner att vi överlever stormar och långa livet för vi har drömmar. jag längtar fortfarande till stockolm. jag kan bli så fånigt glad över småsaker.. det är en härlig egenskap verkligen! förbättrar på så många sätt. bra för själen. på fredag ska jag fotas igen.. jag håller tummarna för att köpenhamn ska godkänna bilderna så kommer de även bli utställning av dem med. för fotografens skull och för jag vill verkligen åka till Köpenhamn snart! planerar en trip i april. och denna gången ska det verkligen bli av!(?) nästa vecka tittar vera ner i göteborg! det händer så mycket roligt. längtar till påsk, då ska vi åka upp till lilla ribbingebäck.. till eriks lilla mormor och släkt.. så himla mysigt bland åkrar, skog, sjöar och små gårdar. pussa på gätter och fika hela dagarna. längtar till kosterveckan i augusti med elit aronsson.. bara en av alla saker! vill fira midsommar hos albin igen.. åh åh åh. nej, nu ska jag träna, sjunga och städa... hurra. pusshej

ligger på golvet efter att ha tränat. något utslagen. men det är okej. ska ner och pillra i tvättstugan innan nästa promenad med åtta tassar. jag längtar tills vi åker till stockholm! trodde inte jag skulle kunna känna så här om stockholm igen, men det ska bli jätte mysigt att åka dit. får ju med mig erik och mimmi. ska bli fanatiskt underbart att få återförenas med alphalove igen. ska pussa på honom och mata honom. hoppas på att anton och david fortfarande tänker åka med. då blir jag en väldigt glad majsan i stockholm. åh åh åh, SHINS. dansa dansa vodka finska+filippinska = urbanoutfitters, god mat, dansa och kärlek. gonna be beszt. pusshej

lite mör efter att endast tränat och motionerat hela helgen. pepp peppis svettis. inge alkohol fem veckor, senast full, nyår? inge socker... på jävligt länge? inge liv? jo, massvis. somna och hoppas jag får må lika bra imorgon och har något vettigt att skriva om. tjeyna

godmorgon soliga lördag! ska dricka upp mitt te och ta mig an morgonmilen. tata

gosar med hundarna i sängen och dricker organic pepper mint tea från ecostore, mycket smakligt och gott för mage . kikade förbi igår på deras 5års kalas. minglade, smakade på utsökt kaffe och goda apelsiner. jag är en trogen kund hos dem så jag kände mig hjärtligt välkommen som vanligt! inhandlade väldoftande schampo och balsam.. har inte testat någon av dessa märken ännu så förhoppningsvis funkar de bra. efter att ha gått utan dessa typer av produkter (schampo, tvål, kroppskrämer och smink) tillsammans med en fysiskt aktiv vardag så saknar jag dem verkligen. väljer en sund hälsa genom att känna mig rättvist fräsch. jag fortsätter med mina självförsörjande planer i lägenheten, det börjar bli dags att så fler frön nu! fick lite bra planteringsbehör av svärmor förra helgen, så får jag tid imorgon eller söndag så ska jag knåda med detta. älskar det. jag fick också ett gäng tvättnötter jag ska hinna testa, eko och bra för hälsan. ja, nu blev det väldigt mycket uttråkande skriveri om min vardag som om detta var det enda jag gör. nu ska jag ut och springa fettet av mig!

efter att ha slarvat lite det senaste är mycket ludd tillbaka. Och jag vill bara säga att magfett är en av då svåraste och farligaste områden!! Yrs